Good continuation

God fortsättning/Good continuation!

Snowfall and totally white landscape here! The soft snow makes everything a bit silent and peaceful, wich is exactly what I like. We do a some really warm, heartful but casual meetings today, gathering around the coffé and x-mas cakes that has been the family traditions since long.

Train between Göteborg and Falun is sometimes including a stop in Örebro. We had the pleasure to have "fika" (coffé and bread) at the cosy café next to the train station. Very good service by the man running the café.
Best hot chokolate with wipped cream, said my daugther.

John Lindberg Trio is perfoming today in Övertänger, Enviken:


Have a nice and swinging day!
Eva

Groa i Wassbo, sommarminnen om vandringsmusik

 Minnen från en sommarkonsert 2010....

På hemväg från konsert en sen sommarkväll. Sagan om de två tornen..... gruvlave vid Falu gruva, världsarvet.
På scen i växthuset, Groa i Wassbo. Min banjo poserar glatt i sin goa fåtölj.

Svävande mikrofonstativ.



Det är tredje året jag sjunger hos Kate och Per-Åke Andreasson i Vassbo, alltid en underbar upplevelse att uppleva smakerna av hemodlat i fikat, se pelargoner och makalösa blommor.





Äntligen en till som jag, som älskar att se former och färger på termosar från förr.





Eva

Mango lassi

Found an easy excellent way of emptying the yoghurt bottles. It's a creamy thick yoghurt we love so much, and it's not so easy to get everything out of the bottle. I add some milk and some mango-orange juice and shake. Voila! Mango lassi.

Win win for us and the environment. I was surpriced to learn how much yoghurt we waste by not emptying the containers it comes in from the shop.

Some like mango lassi with cardamom. I'll try that next time!

Eva

Café in Göteborg where you can bring your dog

Yesterday I had a lunch meeting with Gabriella, graphic designer of my book of wedding songs and love songs. Here's Leo on his first book meeting. It's not allowed to bring dogs in most cafés and restaurants, but here's one exception. Condecco, situated in Compassen shopping mall. Good for us! Leo must learn all the parts of creative life, including meetings with other creative people.




The whole process of making the book will soon come to the photo sessions. We are having our friends coming in as models. I'm so much looking forward to create the scenes and the themes of the photos. Everything, every detail, will be concidered, so the artwork will correspond to our visions of each chapter.
Gabriella said, note this, she said - it was not my suggestion - that Leo could also be a model in the photo somewhere, because he's so photogenic :-)

Good evening from me in Greifswald, Germany.
Eva

The most beautiful room so far

Änggårdsbacken concert with Hannu Kella. Entrance to Hedlund Sal where we made the first concert today.
Sunlight huge windows, space and acoustics for music flow.
Painting by Sven Jonsson, 1956.


A cup of coffe in between gigs, here at Torp Café.


Time to recharge batteries. Tomorrow is our final day on this two weeks tour. I'm going to miss all theese meetings with so special people, it's an honour to give music to our eldest.

Eva

På äventyr i Ytterby

För mig är det ett äventyr, ja väldigt spännande faktiskt. Jag tog pendeltåget till Ytterby idag för att se en lägenhetsvisning. Innan visningen hann jag ta några promenader och se samhället. Det är en spännande tanke att en för mig ganska okänd plats möjligtvis ska bli det jag kallar hemma i framtiden. Och det första intrycket får man bara en gång. Snö, mörker och kallt väder. I många hus har folk ställt fram adventsljusstakar och hängt upp stjärnor. Det ser mysigt ut. Hur ser gångvägen till skolan ut? Var handlar man mat?
Ur Friskis och Svettis lokaler strömmar musik och folk kommer och går till olika träningspass. På den lilla servicebutiken hänger några ungdomar och surfar på sina mobiltelefoner. Ytterby tågstation verkar inte ha vänthall längre så det är nog servicebutiken som kan erbjuda lite värme för dessa 16-åringar.
Jag gled över till Olssons Bageri och Konditori och beställde in kaffe, macka och en nötkaka. Det gäller ju att ha lite energi när man ska på visning.



Själva visningen var bra, det är väl som det är mest. Jag har börjat vänja mig vid vilka frågor jag ska ställa och vad jag ska titta efter. Så nu kommer en spännande period här framöver, jag hoppas snart kuna veta lite mer i vilken riktning flytten ska gå.

Godnatt!

Eva

Spelmansstämma en solig augustilördag vid Långbans gruva

14 augusti 2010.
Svens bio.
Hissen i gruvschaktet.
Hisslave i Långbans gruvby.
Sjön.
Simon Stålspets och jag hade glädjen och förmånen att få spela konsert på Långbans Spelmansstämma 14 augusti. Långban ligger lite norr om Filipstad längs vägen mot Lesjöfors och Mora. I publiken satt många med nära släkt och anknytning till gruvan i Långban. Det är något alldeles extra att få sjunga för dem! Jag vill så gärna att sångerna vi sjunger ska få fram den stolthet och yrkesheder som finns hos gruvarbetarna, även om sångerna ibland talar om slitet och farorna.

Jag vill verkligen tacka arrangörerna och publiken som gjorde Långbans Spelmansstämma 2010!

Långbans gruvby är absolut värt ett besök, även om man inte är gruv-nörd. Det ligger så vackert vid en sjö. Här finns vackra stigar runt gruvbyn med alldeles nygjorda skyltar med information och gamla foton för den nyfikne. Här finns rastbord utplacerade om man vill fika på ett vackert ställe längs färdvägarna i Sverige. Industribyggnaderna som finns på området är riktigt fina, i gott skick, och med spännande byggkonst. På Svens bio kan man se en film om Lesjöfors och Långban, jag hann dock inte se filmen själv, men jag fick höra att det är något som både väcker skratt och tårar. Jag vill åka tillbaka till Långban och upptäcka mer. Mineralmuseum, matservering, vattenfyllda gruvhål där dykare ställde utrustning och förberedde dagens dyk. Det är helt enkelt ingen vanlig liten ort längs de värmländska vägarna. Geologer håller Långban för en av världens mineralrikaste platser i variation av mineral. 69 olika mineral har påträffats för första gången i världen i just Långban.

Vi bodde hos Britta som har egen rumsuthyrning. Det var också en fin upplevelse. I ett vitt eternithus som en gång varit affär finns rum med självhushåll. B & B utan frukost. Här har tiden stått still. Folkkonst av en särskild sort. Oerhört prydliga soffgrupper med broderade dukar, broderade tavlor, porslinsfigurer, tavlor med gråtande barn, plastblommor i vaser, plastblommor i ljusmanschetter, små souvenirer från Noppikoski och andra ställen. Vi tog tillfället och vilade, läste gamla nummer av Hemmets Veckotidning och Allas. På sommaren kan man behöva en dos tant-tidningar, med kakrecept och tips om krukväxter, reportage om folk som varit med om någon konstig olycka men blivit räddade av sin häst eller hund.
Kökssoffan, oh så läcker, fin färg och mönster på galontyget, men den var hård att sitta på. Vill man vara fin får man lida pin. Jag skulle gärna köpa en sån soffa.
Ja, vad man kan uppleva mycket i de värmländska skogarna, en härlig augusti-lördag. Dessa resor till de små platserna som man knappt visste fanns....jag inser att detta är en av mina konstanta drömmar, att få resa och se platser och möta människor, att göra det i musikens sammanhang.
Glada hälsningar,
Eva

Mina drömmars Café Mejeriet

Jag har ett favorit-vattenhål på Öland.
Där mina drömmar får näring.

Lite söder om Ölandsbron ligger Vickleby, byn där man finner både Capellagården och Café Mejeriet. För flera år sedan spelade jag konsert med gruppen Alruna på just Café Mejeriet, och jag minns dessa sommarkvällskonserter med ett särskilt skimmer. Arabisk luta, dala-koraler, cello och slagverk. I en helt unik restaurangmiljö som är en blandning av ett litet svenskt gammalt mejeri och en saga ur tusen och en natt. För att precisera ska jag säga att de östliga influenserna i Café Mejeriet är närmast grekiska.
Café Mejeriet lagar underbar mat, har fullständiga rättigheter, och till efterrätt finns en smarrig lista över glasskompositioner. Efter våra konserter satt vi länge i sommarnatten och njöt av mat och vin man inte kan glömma. Ett romantiskt ställe, en liten restaurang att sitta länge på.
Kaffekoppar i guld, antikfynd plockade med fingertoppskänsla. Nedan den lilla dammen med mosaik i det omgjorda mejeriets gamla kylrum. Där kan man nu sitta med sitt (goda!) kaffe och njuta av glassmenyn, ute under bar himmel med endast några kulörta glödlampor som hänger i slingor.


På Capellagården anordnas kurser i konsthantverk. Det är så vacker miljö, jag blev så foto-sugen. Man ser skönhet överallt.



Önskar en skön kväll!
Eva

Groa i Wassbo, Viskvällen om vandringsmusik

På hemväg från gårdagens konsert. Sagan om de två tornen..... gruvlave vid Falu gruva, världsarvet.

På scen i växthuset, Groa i Wassbo. Min banjo poserar glatt i sin goa fåtölj, strax innan konsert.

Svävande mikrofonstativ. Lätt att råka sätta i gungning. If it aint got that swing, it aint mean a thing. Kvällens konsert blev en samling visor som för mig handlar om resa, vandring, att vara på väg. Såväl i lvet som på sommarens turnévägar. Det blev danslåtar, polskor och schottisar, med inspiration från både ogontz i USA och förra veckan i Herräng. Jag sjöng två Sacred Harp-låtar, min nya upptäcktsresa bland amerikansk rootsmusik. Många andra favoritvisor hanns med under kvällen och det var en otroligt kär och nära publik, tack för ert stöd, det betyder så mycket att få dela musiken med er! Det lever jag länge på. Avslutsningsvis sjöng jag en Tove Jansson-visa, " Det finns så många vägar man gärna ville gå...". Som extranummer blev det gruvarbetarsånger, något som är svårt att inte ta med i ett konsertprogram.

Det är tredje året jag sjunger hos Kate och Per-Åke Andreasson i Vassbo, alltid en underbar upplevelse att uppleva smakerna av hemodlat i fikat, se pelargoner och andra makalösa blommor.
Äntligen en till som jag, som älskar att se former och färger på termosar från förr. Kaffe-kultur när den är som bäst.

Idag blir det nya musikaliska äventyr, Slaggstensfestivalen vid Lilltorpet. Mitt varma tips är att komma och lyssna på Jennifer Ferguson och Rickard Åström som spelar kl 19 från stora scen. Själv gör jag vallmusik vid vattnet ca 22.30. Med viss aning om att programmet kan förskjutas.

Soliga hälsningar från Eva

Två gig och ett bageri

Alla har längtat efter sol och värme.

En lång dag med både jobb och skön paus. Vi spelade kl 11 och kl 15 och däremellan strosade jag i Haga bland sol-lyckliga människor som satt på utefik. Det är en skön känsla att vara ledig, som när man hade håltimme. Jag hängde i soffan på Retro de Luxe och såg när det fotograferades vintage frisyrer. Ute på torget i Haga "pratade" två papillon-hundar och två siberian huskeys med varandra. Helt makalöst, de pyttesmå gläfste och bjäbbade och de två stora ylade som vargar.
Efter dagens sista gig åkte Mikael och jag förbi på Majornas bästa bageri, Boulangeri Ducoin, Koopmansgatans bröd och bakverk. Vi handlade och efter oss kom en mycket lite kund. Expediten frågade vad hon vill ha.

-Jag vill ha bulle.
-Jaha, vilken då?
-Den där (pekar)
-Javisst (lägger en bulle i en påse och räcker över)

Varefter barnet gick ut.

Expediten skrattade gott.

Rosa-Mi, köttbullefik öppet 05-15

Det är en återhämtningsdag idag. Vaknade trött och utan styrförmåga. Jo, lite styrförmåga finns när jag väcker V och ordnar frukost och sen följer henne till skolan. Hon är på gott humör och jag förundras över att jag får en stunds draghjälp av henne också.
Provar med yoga och att göra några av de mest akuta punkterna på kom-ihåg-listan. Alltid något till att börja med. Sen samla ihop sig för en hoj-tur och klä sig i hela säkerhetsutrustningen. Dagens uppdrag är att prova ut en ny hjälm samt ta en kaffe på Rosa-Mi. Att köra hoj skärper sinnet och gör mig alert, vilket kan behövas. Mer styrförmåga!

Dagens tur blev 4 mil. Runt om på Hisingen. Slingriga vägar och fint väder, det kändes bra.

Rosa-Mi är ett fik nära min hoj-mekare. Granne med Makkarakauppa, alltså finsk korvaffär.

Köttbullar köper man per styck för 10 kr, stora köttbullar. Efter mig handlade en sotare i svarta kläder och svart sotarmössa. En taxi-chaffis glodde lite surt som om jag snott hans stammis-bord.


Inredningen har två tema, dels amerikanskt 50-tal, dels bohusländska fiskeri-motiv på brickor och tavlor. Fiskar-konst, är det en subkultur?

Efter kaffet körde jag några kvarter till Kenneths MC-Service. Min gamla hjälm ska snart få gå i pension och jag har beställt en vit Shoei idag.

Må väl allihop, och jag med.

Eva