Up in my head

The last few days I've had my share of catching a cold. We all have to go that road sometimes.
It gave me a welcome break to stop for a while and reflect, slow down, make minimum effort.

Dog has to be walked, and that's about how much I get out in a day. But when Göteborg weather looks like this it's very short walks and the dog runs back home again.

I've spend some time listening to music. Found this favourite again. Sister Rosetta Tharpe. I love her guitar solo at about 1.40 in to the clip.




My brain has always been spinning a lot. That's the way it goes, I'm creative that way. Voices talking all the time up in my head.
I've just turned a little bit to a different direction, and it makes me vital in a good way.

Instead of figure it out - live it out.

The words come from Chase Iron Eyes. Thanks a lot for sharing this perspective. It takes some time to really let it sink in. But I'm working on it.
Chase Iron Eyes is doing great work to put an end to the stealing of children from his community, listen to him here:



Greetings on the day before winter solstice.
Eva

The dark season

Advent calendar # 16
Put on your favourite song that gives you some good energy.


Do you feel tired sometimes? Tired of the dark season, also with it's metaphor to what's happening around us? I guess it happens to all of us from time to time. We all need something to balance up all the dark signs we constantly is fed with through media and elsewhere around us. And the old school way of dealing with it, light a candle, take action, don't mourn - organize.

Here's one of my inspirations where I find a way to move forward. Artist Aaron Paquette in Canada, one of the promotors of the grass root movement Idle No More. See his paintings and blog here: www.aaronpaquette.net
He has a gentle way of spreading courage to be yourself,
to be your beautiful self, to have courage and make a change.
Change is the way to change.
And it starts with everyone of us. Use your abilities, your shortcomings, your talent.
Conquer your fears.
Don't just live your life, live your best life.

His talk on depression and accomplishement is worth listening to.

Dynamic work, love my work

Last week was a over dose of administrative work, wich is normal from time to time. Reports, applications, making half year book-work of economy, buying a printer, restoring my broken Sibelius-program.

For the broken Sibelius-program (writing music scores on the computer) successful restoring I owe my thanks to computer wizard Pär Johansson! Feels great to have Sibelius again! I made all music notations for my book Bröllopssånger och Kärleksvisor in Sibelius, and soon after giving away all my material for the making of the book, this Sibelius-program broke down completely. Exhausted program maybe?

So this week starts totally different. To balance up I've made yoga, been singing, prepared for my lovely choir Lei-La tonight. I go out in the sun light and sing for myself, the birds, insects, plants and trees around me.

Yesterday I spend the afternoon walking 3 hours in the forest, in sunshine on magic path systems leading up to a small remote lake. Two women and three dogs having the most lovely time in the fresh air. And this is for free! It's there for us to enjoy.

Today started just great as well. In the morning I had a good time making music with Sara, preparing some ideas of music for Myst.
I also got a phone call wich was very inspiring, on the subject "The mysteries of human voice".

Rolling deep into music

This week has been full of creativity with writing new songs.
It was about picking up small seeds of melody and lyrics that came some years ago when I was visiting the Faroe Islands. By that time the seeds was not ready to flower.

Now, I feel I have traveled some distance, discovered new sides of you and me and everything. It's now that the time has come to fulfil the song that was started long ago.

One notice, when I find my flow in writing music, I totally loose the fantasy in cooking. Anyone experiences the same? It's like I have to put other things aside when I want to focus on music. I don't like to spend too much time with the cooking then.
Rich in spirit, but not so much with the ideas of what to put on the dinner table :-)

More inspirational was my dreams at night. Truly set the sparkle for some new material. One remarkable dream after the other. I write down some of the most significant pictures coming to me in dreams.

Vill du sjunga i min kör?

Kören Lei-La på nya äventyr!

Nu äntligen har jag höstens alla datum på plats, och det är med största glädje jag hälsar välkomna till en ny termin med kören Lei-La! Vi har ny lokal och den är jättefin!

Är du intresserad att komma med? Det går bra att testa ett par gånger innan man bestämmer sig.

Klockslag: 19-20.45 med en kvarts paus.
Plats: Hammarkullen Folkets Hus. Hammarsalen en trappa upp.

Medtag: vattenflaska och frukt/egen smörgås.

Terminsavgift: 1000 kr inkl moms på faktura.
Ungdomspris 200 kr på faktura.
Arbetssökande: 500 kr på faktura.

Anmälan görs via mail till Eva, på info@evarune.se

Sånger och idé:
Blandad kör, både tjejer och killar, inga inträdesprov. Vi jobbar utan noter, kör på gehör. Det mesta av repertoaren baseras på folkliga sånger. Det kan bli nya influenser från olika håll, mycket utifrån mina olika resor och möten. Vi kommer att sjunga enstämmigt, tvåstämmigt, flerstämmigt, svängigt, roligt, frirytmiskt, experimentiellt. Jag vill gärna dela med mig av några av Gunnar Erikssons tekniker för kör på gehör.

Varje körövning startar med en skön röstuppvärmning. Hela hösten gör vi ett och samma uppvärmningsprogram för att fördjupa oss i vår egen rösthälsa och röst-botten. Känna välbefinnande med vår egen röst, förankrad i kroppen. Samma uppvärmningsprogram hela hösten gör att vi kommer till stadiet då man bara känner och gör, utan att behöva tänka så mycket med huvudet.
Den röst-yogakurs jag nyss gått har gett mig inspiration och jag kommer att ta några väl valda övningar från denna kurs och förmedla vidare till er. Det är kunskap som bygger på sådant jag haft med mig länge så det känns helt ok att införliva detta, trots att jag inte är expert på just röst-yoga.


Ny termin, ny lokal och flera nya medlemmar. Det här ska verkligen bli roligt!

Augusti-hälsningar, Eva

Learned a lot this week

Here are a few things that stood shining out, right in front of me, like if life have to shout sometimes to my stubborn senses.

* You can guide yourself to not be so shy.

* You can guide yourself to feel more secure about making mistakes. It's not so dangerous to make mistakes.

* Be a lion!

Just by dancing balboa this Sunday I got back home so full of energy, so happy, feeling more relaxed and happy about myself than I have done for a long time. Wow, there has been so much good things accomplished at work, and then it's this increadible community of dancers where I can go and meet friends.

Next day, Monday, was a kind of back lash during daytime. Was told by an unknown worker at Försäkringskassan that it looks like I'm not working full time, my income is so small. But I am! I'll tell you, I work so much I can push everything, several weeks are 7 days work days, not a single day off. Gladly learning year by year how to improve my work, my art, my entrepreneurship. And here's someone that put me in a box and think I have to be like everyone else, comparing apples with oranges (comparing employees to self-employees). It made me quite sad, and mad.

Oh, did I tell you, I made 23 concerts in two weeks? And the same day I spoke with this lady at Försäkringskassan I got three new concerts booked!

Well, Monday evening, again, fly high in joy. Because we danced and sang for Idle No More, joining in for the rights of indigenous people and sustainable living on Earth.

Tuesday new talks with the square people who just don't really understand how I can make it. I don't really think it's so way out. I'm doing fine. It's me and my decisions for my little family to live healthy. No one else can sit in another telephone and understanding my ways. Because it's just my ways and it works for me.

Today I heard from another woman, mother, artist, that I have to be a lion. I have to fight more. Next time I talk with those people who want to compare apples and oranges I can just say thank you that you care for me, but I'm doing fine. Sharpen my claws. Don't take the shit.

My friend the artist told me at the end of the phonecall: Good luck to you with your VERY important work!

Eva

Vi segla ut/We sailed out

Vi segla ut på livets hav ifrån vår ungdoms strand,
vi stego nyss i samma båt och lade ut från land.
Utöver vida rymdens fält vårt segel flyger ut,
vi veta ej vart färden bär och ej när den tar slut.

Vi veta dock att var minut vi föras fort framåt,
vi veta ock att vredgad våg skall slå emot vår båt,
vi tro att det skall bliva storm när dagen byts i natt,
och mången ros skall vissna bort och minskas mången skatt.

Min fröjd är din, din sorg är min och så vi dela allt,
det är så gott att vara två, då blir ej livet kallt,
för du och jag, och jag och du vi stå med hand i hand,
och när det stormar luta vi oss tätt intill varann.

Då fruktar jag ej stormens hot, ej böljans vreda brus,
vi äro två och hjälpas åt och det gör färden ljus,
mot samma mål, mot samma strand, mot samma hopp och tro,
mot samma prövningar också, mot samma frid och ro.

 sjungen av Anna Sjöbom, Enviken, Dalarna



We sailed out on the ocean of life, the shores of our youth to leave behind,
we embarked just now in the same small boat and soon we set out from land.
And under the wide and open sky we spread our sails in the air,
we don't know where the journed ends, don't know where we are bound.

But we know that every minute we are sailing forward so fast,
our boat may meet the stormy waves, and rain and snow and ice.
And when the day is shifted to night, we may in storm go astray,
and many a rose shall die away, and treasures will decay.

My joy is yours, your pain is mine, we care, we share it all,
in sun, in rain, what we may meet, together we don't fall.
You and I, I and you, we're standing hand in hand,
and when the storms of life may come, then even closer we stand.

Then I don't fear the stormy threat, nor the fiery sea,
we are two that cooperates and a light we have to lead
A guiding light towards the shore, towards our hope and faith
when dark clouds are hovering in the sky, our light we have inside.

Sung by Anna Sjöbom, Enviken, Dalarna







I wish myself a good day today. I'm sailing out.

Eva

My November thoughts

It's been more than a month since the song book was released, and Irmelin has recorded songs for our new album. It's been phonecalls, emails, new applications, rehersals. I've almost forgot how it is to have free time. So I experience the classical signs of post production stress. I'm finding mysef in a time of emptiness. Too much happened in very short time. My life journey has taken me to some unknown roads. Some days it's a bit hard to navigate forward but it seems like this is what it is to be a person 2012 on earth, I see lot of this around me too.

In the middle of this emptiness I know something new is going to happen. A change of view. An adaption. I already see some of the patters of the old are fading away and leaving me with a new sense of light. Can it be that I became looked in my own old thoughts and ambitions?

Oh, this evening was a pearl, to sing with the children and go in there with the full aim of having a good time together. It's all about sing together and enjoy it. No need to prove anything. No need to worry. It's actually a great gift to see the faces of the children and see their families gathering. Beautiful it is. Simple as that, in a smaller church on the outskirts of Göteborg, on a November dark evening.

I just want to express that in the middle of my tiredness I feel a great thankfulness too. On the bus travelling home from this event I found a poem that spoke to me:

"Gift" by Czeslaw Milosz (1971)

En dag så full av lycka.

Arbetade i trädgården, dimman lyfte tidigt.

Kolibrierna stod stilla över kaprifolens blom.

Det fanns på jorden inte en sak jag ville äga.

Jag visste inte någon värd att avundas.

Vad ont som hänt hade jag glömt.

Skämdes inte för tanken att vara den jag alltid varit.

Kände i kroppen ingen smärta.

När jag rätade på ryggen såg jag blå hav och segel.

A day so happy.

Fog lifted early I worked in the garden.

Hummingbirds were stopping over honeysuckle flowers.

There was no thing on earth I wanted to possess.

I knew no man worth my envying him.

Whatever evil I had suffered, I forgot.

To think that once I was the same man didn’t embarrass me.           

In my body I felt no pain.

On straightening up, I saw the blue sea and sails.

Gone singing

Good evening,

have you felt like this? Preparations for a concert (that has been long looked forward to) is going fine, because I've done it with no stress. I've included all the different types of work I like to involve in the process. Like going through the lyrics loud, working with my whole body and balance, meditating on the stories and so on. I've been constantly singing the songs, sometimes with only the song existing in my focus, sometimes singing when I'm cooking or cleaning.

And now my heart is so open that I have difficulties being in crowds of people, on the bus, in the food store etc. As soon as I hear children cry I get totally involved. And the news paper, about the killings in the cinema in Colorado, and tomorrow the year day of Utøya. How is it possible to sing about love without crying? And I feel that love is bigger that all tears, all grieving, but life is so hard to understand and so huge. There must be sorrow without borders for the families who lost their loved ones. And yet, light and love will win, so sure love will win, there's no doubt at all.


I cannot sing just by my own power, not a chance, but if I imagine all the musicians that have carried the songs before me, and other people that carry light to this world, the heroes I know who walked the path of understanding and tolerance, love and light. If I imagine them standing invisible behind me, and I'm the channel they use today to say something of the stories that help us being humans and walk on this earth. Oh, I must encourage my own powers too, I'm after all a woman that have lived for some years to learn a few things, I can be in my own age and not make myself smaller.

Yes, that's how it goes, many thoughts on my mind tonight.

Tomorrows concert has been on my mind so long. It's a great feeling to prepare for a concert, I love that process. But it has many ups and downs, sometimes I feel too small to carry on the task, sometimes I feel so sure about how good it's gonna be. Now it's only the final preparations left, to pack my bag with microphone, clothes, shoes, hair and make up, and bring along some of my favourite dresses. I just have to have a number of dresses to fit different moods :-) Yes, I'm still like the hemul in dresses.

Tears from the sky and a road with sunlight.

 

Rain on peony.

Time to bloom! Eva

Learn to say no

This day was a long challenge, and I haven't felt so stressed in a long time. What is it? Haven't I had some time to relax after all the gigs in April? Is it the final process of creating the song book? Was it all the economical paper work and deadlines for applications and reports? Yes, I think so, and the out sight of looking to a mountain of new paperwork to be done. I almost felt like crying.

Isn't it amazing? All musicians I know say the same, it's just endless of administration eating up our time. And we all agree on how much we long to make music! Good meetings today, and visionary work compleeted, new plans for Hannu Kella and me in one project, and another project too together with some other musicians. So much to look forward too....I will tell you more later about this new thing coming up.

In the evening the relaxed-fun part of the day started. My daughter and I sat down to play Harry Potter-cards, eating forgotten Easter sweets we found, it had become a little bit hard, but who cares.

I would really like to share this with you. A lesson in how to say no, and to honest and loving to yourself and others. Could be the lesson of the day for me.



Last year I took a course in mindfulness. It was excellent, and I have since then used a lot of the lessons there. But I have to admit I should re-read some of it. It's easy to forget, to forget what's really important to me, and how I can take good care of myself.

Music music....

Time to put my two babies to bed....dog and daughter, two big sweethearts!
Eva

Dreaming of summer and songs: Dalaliv

On a summer evening, leaving my house for starting a tour.
The lake where I get inspiration.

I'm glad to be in the Dalaliv-blog, where Åsa Pellas writes about creative people from and in Dalarna.
http://dalaliv.blogspot.se/2012/03/sjunger-dalavisor-och-kular.html
I was born and raised in Falun, and it's forever written in my heart: the hills and mountains of Dalarna, it's music and people, the miners heritage in Falun, the beautiful villages on the countryside.

I'm living in Göteborg, but I will forever have one foot in Dalarna, and this is my joy. To have the city life of Göteborg rushing around me, and to have the nature of Övertänger in Dalarna and to visit my family in Falun.

With love,
Eva

Flying home

This morning the view over Göteborg was clear and saying to me: down under the aeroplane, on this piece of earth globe, my daughter is walking. It was almost like I could see her down there.


The last moments of Manhattan yesterday. I went quickly into the shop of Museum of Modern Arts, MoMa, and immediately got hold of a copy of Miranda July's new book: It chooses you.

I've read it through on the flight over the Atlantic and back home. Her book is like another kind of coming home. I've found some important stories in the book that really meant something to me.


Singing with Irmelin is fantastic (I have more stories to tell later), New York is excellent, but what really matters is now in just a few hours I'll go meet my daughter.
Eva

Vardagsglädje

Igår kväll såg jag min dotter komma gående med en nyfunnen kompis. De småpratade med varandra där i kvällsolen när de gick mot oss. Då upplevde jag ett sånt där ögonblick av stor inre glädje och tacksamhet, hur de till synes små händelserna som är vår vardag egentligen är så enormt stora.

Att flytta och etablera nya kontakter, det tar tid. Och vi vuxna kan inte veta hur barnen väljer att göra. Var och en väljer själv så klart. Ting tar tid.....

T.T.T. slit och vet,
ting tar tid.

Gruk


En dag innehåller så mycket.
Sångövning idag. Jag minns ett kapitel i Den oändliga historien (Michael Ende) där Bastian möter ett sjöfarande folk vid dimhavet. För att färdas över dimhavet måste skepparna, alltid två eller flera, sjunga tillsammans och rikta sin vilja i samma riktning. På så sätt klarar de att ta sig fram, samt att inte åka vilse på dimhavet.

Är det inte ofta så?

Stämmer detta? Jag sjunger, därför är jag till?
Det finns en väldig lockelse i att musiken i sin energi tilltalar mig med all sin renhet.

Musiken finns där som en fyr på dimhavet.


Eva

Sprinter-rusning mot ljus och vår

Vi bor granne med hästar nu, och jag ser dem rusa i hagen på mornarna. Det är en sådan kraft i deras rus! Och tack och lov fick jag en kort stunds dans-rus igår, fast kroppen inte riktigt hade orken ännu. Sinnet vill, men kroppen är svag. Ingen fara, jag tror säkert att jag snart har tillbaka all den vanliga energin. Så på sätt och vis bådar det gott att jag faktiskt haft en stunds dans igår kväll.

Musiken flödar, jag ska snart göra konsert i Finland med Irmelin. Och direkt efter det en turné med gitarristen Simon Stålspets. Nytt samarbete också med Hannu Kella, ackordeon. Massor av sånger ska aktiveras i hela mig. De vilar och gror tills det är dags, sen ska de finslipas till konsertform, och så väl där är det bara att kasta sig ut. Då kopplas intellektet bort och sångerna får leva sitt eget liv med musiken.

RFoD är inne i stora skeenden. Vi närmar oss vår stora Folk- och Världsmusikgala 16 april i Göteborg, på Konserthuset. Missa inte denna stora fest och prisgala.
Dessutom ska RFoD klara en hel del omstöpningar i kulturlivet. Vi behöver höja våra röster för att Stallet ska fortleva. Vi behöver alla medlemmar vi har, och många nya också. Enskilda såväl som medlemsföreningar. Kom med vet ja! All info om medlemskap finns på www.rfod.se

Kram, Eva

Dansen flyter in

Jag har egentligen så mycket olika saker att berätta om, men här är något av det senaste som händer.
Kulturkraft Väst, Trappan, har en kurs som jag just börjat. Inre ledarskap, personlig utveckling. Tanken är att för att vara en bra ledare i det yttre så måste det börja i det inre. Min första kursdag var i måndags. Mycket av de kunskaper som jag tillägnat mig på Musikhögskolan, i yrkeslivet, i dansen, i sången, i Alexanderteknik, kunde nu ge en botten åt saker vi fick med oss denna dag. Det känns mycket mycket bra att gå denna kurs just nu, då det i stort handlar så mycket om att göra en nystart. Vi som går kursen är alla yrkesverksamma inom scenkonst och det är en grupp mycket spännande kursdeltagare att diskutera ihop med.
Min första erfarenhet när jag arbetar med kursuppgifterna är att just Alexandertekniken känns återigen som en av de mest användbara verktygen. Jag får känslan av att vad jag än gör kan jag göra i medveten närvaro, om jag övar mig på det. Och att då infinner sig en känsla av att varje steg och rörelse jag gör i vardagen är en del i dansen. Dansen blir en livshållning, inte bara något som finns på dansgolvet. På dansgolvet finns en aspekt av närvaro i nuet, som blir självklar och mer lättillgänglig än annars. Detta kan flyta in i vardagen. Dansen flyter in på andra områden i livet.

Vintern verkar inte släppa greppet ännu. Men här är en bild från sommarens Herräng Dance Camp som får mig att längta.

Och just nu kan man ju känna sig lite djupfryst....

Varma hälsningar Eva

Färöiska ljud

Idag övar jag på färöiska. Vilket språk! Så fullt av vackra konstiga ljud. Jag älskar själva idén, att få sjunga på dessa ljud.
Och det kan verkligen behövas en sång för att kunna ta sig igenom det kompakta packandet i flyttkartonger. Idag har jag tagit mig an dotterns rum som är så fullt av förunderliga skatter och leksaker i en salig blandning. Stenar, snäckor, pärlor, gratisleksaker från div företag, konstruktioner klippta i papper och omsorgsfullt ihoptejpade till bussar, tåg, fantasihus osv. Hur i all sin dar ska detta bevaras, om det ska bevaras för framtiden?

Nu en tallrik gröt och sen en sväng till Lidl och fråga efter ytterligare banankartonger. Det går åt!

Varför känns min hud så tunn?


Eva

Musik i sinnet

Hej!
Det är lite glesare mellan inläggen här på bloggen nu. Det är för mycket som händer här på dagarna. Huset ska packas ihop. Och jag har en rolig premiär på gång den 15-16 januari med mina fina medmusiker Mikael Godée och Mats Eriksson. Vi ska äntligen presentera Nordic Wedding Music för publik. Så samtidigt som jag packar och städar så lyssnar jag på musik och övar sångtexter och tänker på arrangemangen av låtarna.

Just nu tycker jag denna starka sångerska, Cheikha Rimitti, ger ett helt lastbilslass med inspiration och styrka:



Det är vissa dagar en stor process att gå vidare in i sitt nya liv. Jag vill bara tacka alla vänner som ger mig kraft, stöd, uppmuntran på vägen, och att ni står ut med mig.

Kram,
Eva

Upp

Efter en långdragen förkylning börjar livet kännas lite lättare igen. För att inte tala om det stora med att flytta och allt som är kopplat till det. Med viss möda, röstligt och energimässigt, har jag kunnat genomföra starten av christmas concert holiday madness. Och nu är det i full gång.

På torsdag 9 dec blir det en stor höjdpunkt med Gunnar Erikssons, Göteborgs kammarkörs och min med flera solisters julkonsert i Ljungskile. Arrangör L'Jazz, jazzklubben i Ljungskile. Biljetter och föranmälan till L'Jazz på 0522-21824 eller ljazz@telia.com
Jag tror det kostar 140 kr.

Gårdagens repetition väckte lusten att sjunga, att göra musik ihop, få vara en del i helheten. Kören och Gunnar är helt unika med sitt sound och samarbete. Ahmad Al Khatib spelar arabisk luta, så vackert och färgrikt. Harald Svensson är pianist och gör underbar musik utifrån sin tolkning av våra sånger och psalmer, improviserar och kopplar ihop helheten med den arabiska lutans klang. Jonas och Katarina Palm spelar cello, och deras vän Ida spelar altfiol. Dessa tre stråkmusiker ger en fantastisk djup stråkklang i sammanhanget. I kören finns instrumentalister på basklarinett och flöjt. Till all denna härlighet får jag sjunga både folkliga koraler och nyskrivet palestinskt. Själva rötterna i österlandet är något vi vill lyfta fram här, och även nutiden med hela den enorma längtan efter fred och kärlek i vår konfliktdrabbade värld.

Vad världen behöver är kärlek.

Det fattas kärlek.

Göran Tunströms texter ur Ökenbrevet kommer att läsas av Martin Berggren, skådespelare.
Det är så Gunnar vill göra julkonsert, och jag är mer än lycklig att få vara med och skapa musik i denna konsert.


I söndags sjöng vi julsånger hemma hos Moa Brynnel i hennes sköna hus. Många, korta, svängiga, glada små folkliga julvisor. En del av dem har roliga nästan bisarra traditioner knutna till sig. Men mest slående är nog att nästan varenda en av de gamla julsångerna innehåller ord som ljus, stjärna, lysa, klara ljus osv. Det behövs i denna tid! Knytisfika hos Moa:



Varma hälsningar,
Eva

Morgonljus i Sandviken

Sandviken i morgonljus.

Ahlséns Hotell där jag bott i natt, efter en repetition inför julkonsert 18 dec i Sandvikens kyrka.

Ordentligt med snö.

Nu sitter jag på tåget hemmåt. Funderar över att livet känns som en labyrint där det gäller att hoppa, springa, lösa kluriga gåtor, som i ett dataspel jag sett dottern spela. Nu är det nära att jag snart kommer till nästa nivå när det gäller bostad.

Igårkväll var det riktigt roligt att sjunga, trots en envis förkylning som jag försöker bekämpa. Kören i Sandvikens kyrka leds av Ann-Mari Aldén, en körledarinna med massor av kraft! Hon skottade snö redan kl 6 i morse! Kören var en mycket trevlig bekantskap och vi sjöng olika julsånger som jag valt ut. Folklig koral, snabba småvisor, ja det finns mycket fint att välja på till jul.

På fredag inleds julkonsertserien för min del. Då i duoformat med Mikael Godée på sopransaxofon. Stenungsunds kulturhus kl 12.30, lunchkonsert i samband med julmarknad. Holiday Concert Madness....var det en radiopratare som kallade denna årstid.....

Kram,
Eva

På äventyr i Ytterby

För mig är det ett äventyr, ja väldigt spännande faktiskt. Jag tog pendeltåget till Ytterby idag för att se en lägenhetsvisning. Innan visningen hann jag ta några promenader och se samhället. Det är en spännande tanke att en för mig ganska okänd plats möjligtvis ska bli det jag kallar hemma i framtiden. Och det första intrycket får man bara en gång. Snö, mörker och kallt väder. I många hus har folk ställt fram adventsljusstakar och hängt upp stjärnor. Det ser mysigt ut. Hur ser gångvägen till skolan ut? Var handlar man mat?
Ur Friskis och Svettis lokaler strömmar musik och folk kommer och går till olika träningspass. På den lilla servicebutiken hänger några ungdomar och surfar på sina mobiltelefoner. Ytterby tågstation verkar inte ha vänthall längre så det är nog servicebutiken som kan erbjuda lite värme för dessa 16-åringar.
Jag gled över till Olssons Bageri och Konditori och beställde in kaffe, macka och en nötkaka. Det gäller ju att ha lite energi när man ska på visning.



Själva visningen var bra, det är väl som det är mest. Jag har börjat vänja mig vid vilka frågor jag ska ställa och vad jag ska titta efter. Så nu kommer en spännande period här framöver, jag hoppas snart kuna veta lite mer i vilken riktning flytten ska gå.

Godnatt!

Eva