My Herräng. According to Leo, small dog.

I'm Leo, 11 month old dog. Small size, big heart. And I've just been to my first Herräng Dance Camp.
I've met so many dancers here, and they all talk in many different languages to me. But lucky, I read them on their body langage and I quickly learned how friendly people in Herräng are. I met many dogs too. It was so much fun!

This is what it looks like most of the time.

It's cool with so many people from all over the world. I feel at home here.

They dance here to celebrate the new road in Herräng: Frankie Mannings road. To Frankie's favourite song, Shiny Stockings. And then everybody did the Shim Sham that they learned from Frankie.

Where did everybody go? Oh, it's the gathering at Folkets Hus.

After all, I need to have my sleep. I'm still a youngster, and I love to sleep. It can be quite intense with all the new people around.

First 10 minutes in the tent on the first evening I was trying to dig myself out of the tent. But then I found out it's such a good little home. Even if there's rock n roll music just outside, I sleep so sweet. The more rock n roll, the better!

The only thing I didn't like in Herräng was when my owner was doing vintage shopping. Why must she go vintage shopping all the time? It's much, much better around the Ice Cream Parlour. I can't imagine any better place to be. People have their ice creams, bananabreads, sandwiches and all good things and they sometimes drop bits and pieces on the ground. I think I'm doing a good job, just cleaning and keep the ground nice.

Ruff ruff!

Leo

Soon off to Herräng!

Soon, very soon, we're off to Herräng. I will not post bloggs frequently from now but totally disappear into the world of dance. My time will for the next week be from midnight til morning. Happily my daugther got a spot at the swing kids course this week, she's so much looking forward to this! Swing kids are like a camp of it's own and I will not be needed there daytime as a parent.



So at daytime I will sleep, hang out on the Herräng beach, meditate about summer and let my subconsious work on preparations for the concert with Bengt Hallberg wich is coming closer. Yes, I've brought my song book to keep the lyrics close at heart, for this special occasion.




It will be Leo's first Herräng, our little dog. He's a young one and I have good hope he will charm people around us. He's learning so quickly, like youngsters, and he will fall into the rythm. If you have any experiences you would like to share about how to camp in tent with a dog, I'm eager to hear!

Stay well everybody! Let the summer take over, and nothing can stop the international openminded crazy creative Herräng spirit!

Eva

Herräng vecka 1

Hej hej från Herräng!
En helt underbar vecka har vi, om än något kall. Tur att det finns hur mycket bra second hand här som helst, jag har bunkrat upp med extra kofta, halsduk, träningskläder mm som kan behövas när det hänger regn i luften var och varannan dag. Men vi har väldigt kul ändå!

Danslektioner i Herräng, här i ett av de många danstälten. Utanför finns små minidansgolv för egen övning. Två av mina kurskompisar övar.

Passport control, det gäller att ha sitt kurs-kort till hands på varje lektion. Det är så många människor i omlopp här och Herräng Dancecamp behöver hålla koll på att det är rätt personer på rätt plats....




Pimp my bike....det finns många cyklar i uthyrningen och det är bra att ha kännetecken på sin så man hittar den bland alla andra.



Herräng-galna hälsningar från Eva

Lite surr om förkylning, dansbrist, och skotsk trall

Tänk att jag fick skeden med lindy hop på ialla fall....


Den här veckan blev lite avbruten, det jag trodde jag skulle göra blev inte av, istället fick jag uppleva annat, och göra annat.
En dum förkylning kom och stoppade roliga saker som kursen i Kleinteknik med Jannine Rivel, den som jag hade längtat så mycket efter. Flera möten ställdes in, och jag har bara varit hemma. Så är det, gilla läget, ta hand om förkylning och inse att det behövs en återhämtningspaus. Snart är jag på gång igen! (Redan imorgon tror jag)

Idag har jag till och med lyckats med konsten att somna till mitt på dagen. Det är ett tecken på att jag är riktigt sjuk. Nej då, så illa är det inte, men det händer väl typ några enstaka gånger per år att jag sover på dagtid. Då måste Herräng räknas bort för det är en tidsbubbla som bara gäller i Herräng, att dansa dygnet runt och sova lite små-lurar här och var runt dygnets 24 timmar.

Dans...vill inte tala om det...jag längtar och har abstinens nu efter ett längre dansuppehåll. Samtidigt är jag så himla lycklig för allt gott arbete som blev gjort innan den dumma förkylningen kom. Musiken har helt enkelt fått manövrera ut dansen ett tag. Det ska bara inte få hålla på så för länge. Och jag vet att det kommer mer dans runt hörnet, jag ska verkligen dansa denna sommar.

Favvo-bild: Cecilias ros på Bildfabriken i Jonsered.


Nåväl, när jag är hemma och förkyld blir det mycket spännande gjort med dator och lurar med musik. Nu har jag plankat The Collier's Ree, trall på skotska med hejdlöst häftige trallaren Josie McDermott. Därefter gjort ett sångarrangemang till Irmelin, och påbörjat ett till. Jag har övat gitarr och uppdaterat konsertkalendern på min hemsida. Och nu, klapp på axeln, gjort ett rejält pass med bokningsarbetet. Faktiskt har det gett resultat, två nya konserter bokades idag! Fram med mörk choklad och ett glas vin!
Kram från Eva
Och så sist en annan favvo-bild:
Möte på gräsmatta i början på maj i Ytterby. Vik hädan.....

Dansen flyter in

Jag har egentligen så mycket olika saker att berätta om, men här är något av det senaste som händer.
Kulturkraft Väst, Trappan, har en kurs som jag just börjat. Inre ledarskap, personlig utveckling. Tanken är att för att vara en bra ledare i det yttre så måste det börja i det inre. Min första kursdag var i måndags. Mycket av de kunskaper som jag tillägnat mig på Musikhögskolan, i yrkeslivet, i dansen, i sången, i Alexanderteknik, kunde nu ge en botten åt saker vi fick med oss denna dag. Det känns mycket mycket bra att gå denna kurs just nu, då det i stort handlar så mycket om att göra en nystart. Vi som går kursen är alla yrkesverksamma inom scenkonst och det är en grupp mycket spännande kursdeltagare att diskutera ihop med.
Min första erfarenhet när jag arbetar med kursuppgifterna är att just Alexandertekniken känns återigen som en av de mest användbara verktygen. Jag får känslan av att vad jag än gör kan jag göra i medveten närvaro, om jag övar mig på det. Och att då infinner sig en känsla av att varje steg och rörelse jag gör i vardagen är en del i dansen. Dansen blir en livshållning, inte bara något som finns på dansgolvet. På dansgolvet finns en aspekt av närvaro i nuet, som blir självklar och mer lättillgänglig än annars. Detta kan flyta in i vardagen. Dansen flyter in på andra områden i livet.

Vintern verkar inte släppa greppet ännu. Men här är en bild från sommarens Herräng Dance Camp som får mig att längta.

Och just nu kan man ju känna sig lite djupfryst....

Varma hälsningar Eva