Lokalt och globalt om folkmusik

Jag är yrkesverksam inom folkmusik, som sångerska och artist. Jag sjunger olika sorters folksånger från olika tidsepoker och från olika geografiska platser. För mig finns ingen som helst motsättning mellan att vara förankrad i svensk tradition och att samtidigt sjunga sånger med ursprung i andra länder och kulturer. Bara inspirerande och berikande skulle jag vilja säga. Kompetenshöjande. Genom att intressera sig för musik lär man sig att finna kvalitet på dessa plan: musik som svänger, musik som berör, musik som berättar något för mig viktigt. Vilken geografisk eller kulturell plats det är sprunget ur är inte avgörande. Mest avgörande är artistens förmåga att kanalisera bra musik. Vad spelar då hudfärg för roll?

Så vad har jag gjort idag, en vanlig arbetsdag för mig?

08.42 X2000 mot Stockholm. På tågresor blir det tid för yrkeskontakter, skrivarbete på datorn. Internet finns på tåget.

13.00 Ett mycket trevligt möte med programläggaren Nancy A på Blåsarsymfonikerna i Stockholm. Jag presenterar ett nyskrivet verk av en sydafrikansk kompositör, Paul Hanmer. Texten är skriven av samiske poeten Nils Aslak Valkeapää. Ett fantastiskt spännande verk som bygger på spännvidden mellan syd och nord. Det tog två år att skriva detta verk för klarinetter, stråksektion, harpa, slagverk, pukor och mig på sång. Paul Hanmer är en fantastisk pianist, musiker och kompositör som bjuds in till olika festivaler i både Afrika och Europa. Han har på helt eget initiativ och i uppskattning av kvaliteterna i svensk folksång valt att skriva detta stycke "Trackways of the wind". Det här är modern musik som sprungit ur respekt och kärlek för folkmusik från olika delar av världen, syd-nord.

15.00 Repetition med Isak Bergström och Tore Abrahamsson inför helgens konsert på Linköpings Folkmusikfestival. Vi ska spela musik från trakterna kring Enviken och Bergslagen, det spänner över tidiga sånger från 1600-tal fram till revysång från 1930-tal. Svenskt kulturarv som innehåller så mycket kärlek och solidaritet. Vilhelm Hedlunds (storspelman från Enviken) schottis ska det bli bl a, en underbar låt som vi gillar mycket. Spelmansmusik som nu hittar nya former med sång, gitarr, dragspel.

19.10 Tåg hem igen. Ytterligare tid för skrivande.

Vi kan det här med svensk folkmusik. Jag skulle nog våga säga att vi är mycket väl förankrade i det lokala och skickliga på att föra arvet vidare på ett positivt och genreöppet sätt. I mig bor det både nyfikenhet och kunskap om lokalt och globalt. För mig är det helt obegripligt hur man skulle kunna påstå att bara det ena ska få vara med? Framgångrika moderna företag måste ha kompetens om hur man verkar internationellt, språklig och kulturell kompetens. Därför är mångfald en tillgång, en framgångsrik resurs.


Paul Hanmers "Trackways of the wind" läses av Gunnar Eriksson och katt.

Önskar en fin kväll!
Eva

Trackways of the wind

Idag har jag hämtat ut två stora brev i servicebutiken, för stora att bäras ut till brevlådan. De innehåller partitur till ett nyskrivet verk, Trackways of the wind. Text av den samiske multikonstnären Nils Aslak Valkeapää, 1943-2001. Musiken är skriven av min gode vän Paul Hanmer, pianist och kompositör i Johannesburg, Sydafrika. Han påbörjade Trackways of the wind hösten 2007 när han var stipendiat i Visby på International Centre for Composers.
Sättningen är rätt unik. Det blir en utmaning att få fram så många klarinettister!
Förutom mig på sång och Jonas Sjöblom på slagverk är det
3 klarinetter
tenorklarinett
basklarinett
kontrabasklarinett
harpa
stråkkvartett
kontrabas
pukor

Nu börjar en stor utmaning, att försöka hitta ett forum att få detta uruppfört i. Är det någon som har idéer? Alla tips och all hjälp tas tacksamt emot. Nästa år på Göteborg Art Sounds festival kanske? www.gas-festival.com

Nils-Aslak Valkeapää, han är helt underbar. Hans poesi, hans musik. Det händer ofta att jag drömmer om fjällvärlden i norr, och jag har även mött Nils-Aslak i mina drömmar. Jag kan inte vänta tills jag får sjunga detta. Jag har läst hans lyrik i snart 20 år, och lyssnat på honom live i Kautokeino år 2001. Den konserten är en av mitt livs största händelser. Det ska jag berätta om vid ett lämpligt tillfälle.

Paul Hanmer är en inspiratör och god vän. Hans partitur är helt handskrivna med mycket vacker handstil. Jag har pärmar fulla hemma med hans långa handskrivna brev. Det är en mycket viktig vänskap fastän det är så långt emellan.

Nu ska jag snart gå till cafévagnen på X2000 och ta en kopp te. Det skymmer utanför på schlätta.

Kram,
Eva