Här sitter jag och eftersläcker med en kopp kaffe efter dagens spelning. Idag var vi på ett boende där de behöver ganska mycket omvårdnad och inte orkar ta sig iväg själva.
Jag har med mig durspel och tänker utveckla det under dessa två veckor på Speldags. Idag fick jag beröm för att jag spelade fint durspel. Wow, jag som gör enklast möjliga men försöker göra det med känsla. Med all respekt för att det är ett instrument som har så fina möjligheter och jag känner flera som är mästare på durspel. Det är fantastiskt att höra dem, och jag är inte alls i närheten. Men intrumentet förgyller ändå med sin klang. Sång, saxofon och durspel, fint ihop! Mikaels spel är fullt av sköna infall och utvikningar. Ihop med sångmelodin hinner det hända mycket, och då kan det behövas ett barnsligt enkelt durspel ibland.
Igår fick vi kred för de psalmer vi spelar. Idag tyckte en dam att vi spelade alldeles för sorgliga låtar. "-Kan ni inga glada bitar? Vi är inte döda än."
Ja, vad ska man svara på det? Vi har dock ett varierat program med både vackert och svängigt om vartannat.
Jag har saknat min banjo som inte varit framme på ett tag. Under eftermiddagen lärde jag mig en ny banjolåt. Från min dvd med Bob Carlin, en skön banjo-snubbe med runda flaskbottenglasögon och hawaii-skjorta. Cluck old hen, och sen prova lite på Shady Groove, en riktigt bra gruvarbetarlåt från Harlan.
Imorgon gör vi två spelningar.
Kvällshälsningar,
Eva
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar