Kulturarvet i dagens mångkulturella samhälle

Idag har jag pratat om hur RFoD ser på svensk och invandrad folkmusik, kulturarvsfrågor i stort och nationalistiska rörelsers historia. Varför just folkkulturen varit och är en älsklingsfråga för nationalister.
Varför vill någon särskilja kulturer åt? Varför det? Vad är problemet? Jag och många jag känner tycker ju att det är underbart att få upptäcka nya former av folkmusik, traditionsmusik i ständig levande utveckling. Kultur är möten mellan människor. Ibland ser jag att intresse för en gren av folkmusikträdet gör att man upptäcker en annan gren av folkmusikträdet. Man lär sig uppskatta nyanser och dialekter likaväl som nyskapande former där artisterna når helt oanade höjder genom att våga tänja på gränserna.

Dagens samtal skedde på Hemslöjdskonsulenternas höstträff. Det var jätteintressant att få en historisk redogörelse som Per Wirtén gav oss. T ex från tidigt 1900-tal i USA. Där hade de en nästan identisk debatt som vi ser idag. I USA på den tiden stod de inför att diskutera den nya invandringen till USA. Invandrings-stopp, assimilering där alla blir lika, kulturpluralism eller kosmopolitism. Ja, det var väldigt roligt att höra hur människor i alla tider brottats med liknande frågor vi ser idag. Hur våra traditioner/rötter gav upphov till nya kreativa utryck. Några människor vill inte låta sig definieras in i en kultur. Några har många identiteter. "Bindestrecksmänniskor" som t ex italian-american. Några vill just bevara sin kultur för att de har flyttat. Jag har ju själv mött en del sverige-amerikaner som är stolta över sina rötter. Jag har också mött amerikaner som äääälskar svensk folkmusik, äger svensk folkdräkt, men är japan-amerikan eller har rötterna i Ungern.

Men vad har egentligen musik för nytta av nationsgränser? Ingen alls skulle jag vilja säga. I västra Sverige är folkmusiken mer besläktad med norsk folkmusik än med folkmusik från östra Sverige. Visst, jag sjunger gärna sånger som är skapade i en miljö som jag räknar som min lokala miljö, men det står inte i motsats till att utforska och njuta av musik från andra håll.

Musik förenar snarare än skiljer åt. Det argumentet dök upp idag hos hemslöjdskonsulenterna. Även slöjden fungerar så, den förenar. Den är trans-kulturell. Som folkmusiker känner jag mer samhörighet med en annan folkmusiker oavsett etnicitet, än vad jag känner samhörighet med en golfare.

RFoD betyder Riksförbundet för Folkmusik och Dans. I namnet RFoD finns det ingenting om etnicitet. Det är för att vi inte gör någon skillnad på etnicitet. Vi jobbar för alla folkmusikers och folkdansares lika möjligheter att delta i det levande utövandet, nutida folkmusik och folkdans. Erfarenheter säger att det inte skett något utslätande av traditionerna för det, tvärtom. Folkmusikbanden som haft någon form av crossover i sin musik gjorde så att många unga upptäckte folkmusik och förkovrade sig. Aldrig förr har vi haft så många unga skickliga utövare i genren. Tack vare ett öppet och tillåtande klimat med många influenser skulle jag säga.


Eva