fredagen den 30:e april 2010

Skratta som ett barn

Big Wind spelade sin föreställning Askungen idag. Vi var där och jag skrattade som ett barn. Fyra personer gjorde alla rollerna, med så läckra val av gester och röstlägen. Den goda fen var en pudelrockare från Stockholm. Jag är glad att jag fick se Big Winds Askungen! I rollerna: Johanna Ehn, Lina Persson, Erik Dahl och Ola Karlberg. Tack tack fina ni Big Windare att vi fick vara med om detta!

Efter den fina upplevelsen för barn i alla åldrar gick vi och tog en bra plats att se Chalmers cortege. Men det regnade och blåste och var småkyligt. En timmes väntan, och sen hela det långa tåget av spexiga kommentarer om nyhetsflödet, högt och lågt. Jag frös så jag skakade innan vi kom hem.
Här hemma har paddorna vaknat. Igår räddade vi en som var på väg att vandra ut bland bilarna. Varje år tar jag hem ett antal paddor och sätter dem i vår trädgård. Ja, jag vet att de är fridlysta. Det är just därför jag gör så. De ska inte bli överkörda utan vara närmare skogen, ja, typ i vår trädgård.

Bufo bufo.



Tredje cittran har en fin klang! Jag har jobbat med att stämma den igår och idag. Den låter fint till några av sångerna i nya kärlekskonserten.

torsdagen den 29:e april 2010

Radio P1 om Mikael Wiehe, Musik och politik

Radio P1 Snittet kl 18.15 idag 29 april. Jag är med i programmet som en röst om Mikael Wiehe, en röst från en yngre generation. Programledaren Mia Gerdin intervjuade mig i måndags.
Wiehe har jag hört i hela min uppväxt, pappa har alla hans skivor. Det var spännande att höra hans senaste platta "Ta det tillbaka". Spår 7, "Strö all min kärlek" är en fin kärlekssång, så det är inte bara politik. Annars är kanske den låt jag minns mest efter första lyssningarna: "Gud är det sant". Wiehe samtalar med Gud om kläder och frisyr.

www.sverigesradio.se/p1/snittet

Nu har jag gjort många administrativa saker idag, måste nog gå och vila lite.
Kram,
Eva

Frågor som bråkar

Vad gör man när man inte kan sova? Sitter och snurrar runt på youtube och hittar galna norrmän som gör halling-workout i en park.
Se Martin Myhr göra kruking, Hallgrim Hansegård göra fiskesprett och annat akrobatiskt.

Roy Andersson, filmaren, har en tavla ovanför pianot i sitt arbetsrum: Life is a journey through winter and night.
Fast inga tagelskjuortor tack.

Jag ska göra musik om kärlek.

Kram,
Eva

onsdagen den 28:e april 2010

Möta våren, vardagen och deklarera

Vardagen kommer ikapp direkt efter en helg full av fest, dans och gala. Och det gillar jag. Jag tycker vi ska höja statusen på vardag. Nu har jag gått igenom hela min dagbok för 2009 i samband med att deklarationen ska göras. Och jag läser med glädje hur vi haft fina vardagsstunder, promenader till och från skolan, det vanliga livet med matlagning, städning, läsa böcker ihop med dottern, vara ute tillsammans, hänga tvätt osv. Jo, det är sant att jag reser mycket och upplever fantastiska saker som nog är allt annat än vardagliga, t ex galan i helgen eller att hålla workshop och konsert med Mattias nere i Sala Silvergruva. Men vardagen behövs absolut, den är en härlig punkt i livet att återkomma till. Så därför tänker jag höja statusen för vardagen. Jag har en brevvän som lever ett mycket spännande liv med musik och resor, men som i sina brev ofta berättar om hur barnen gör sina vardagssysslor, hur de handlar och lagar mat, telefonen ringer, grannen håller på med sitt, jag allt som tillhör vardagslivet. Det är inte för smått för att skrivas om.
Min vardag denna vecka har inneburit just allt det där som kallas markservice, och jag gillar det. Jag har också haft ett kreativt rep med mina medmusiker Mikael Godée och Mats Eriksson, vi som förbereder en konsert med bröllops- och kärlekssånger. Det går bra, det går framåt, vi överraskar varandra, det ska bli så himla roligt att fortsätta! Efter repet köpte jag bröd på detta mysiga bageri. Att handla bröd, ganska vardagligt, men åh vad man kan bli glad när man får köpa i ett sånt här bageri! Gott var det också.





Idag har jag överlämnat samtliga mina deklarations- och bokföringspapper till min revisor. Jag tog motorcykeln dit och det var fin körning i bra väder. Också det något att njuta av, jag har oroat mig att jag ska vara väldigt stel efter vinteruppehållet med körningen. Jag tycker det satt ganska bra ändå. Och så klart tar jag det lugnt på vägen. Det gäller att öva snabba inbromsningar och få in kurvtekniken igen.

Mer administration blir det. Det är dags att göra omfattande rapporter coh ansökningar till Kulturrådet, stödet för fria musiikgrupper. Mattias och jag fick 40.000 kr i stöd till fria grupper år 2008. Sen missade vi att söka förra året p gr av att KUR ändrade sökperiod. Men i år ska vi göra ett nytt försök. Och jag bävar inför deras blanketter. det är ganska många dagars jobb. Men men, ta tjuren vid hornen!

Önskar er en vacker vårdag!
Eva

söndagen den 25:e april 2010

Dans, underbara dans! The snuff grinders


Lördag 24 april.

Dans! Jag ääälskar dans!

På Stallet Folk och Världsmusik var det knökfullt med streetdansare som hade battle och jammin. Äntligen har jag fått se detta själv. I Angered har jag sett affischer för det många gånger men aldrig kommit iväg på nån battle. Vilken skön stämning! Unga jätteskickliga och fina dansare tävlade och stöttade varandra, killar och tjejer.




Kl 19 var det dans i världsklass med Frikar Dancecompany från Norge, nu i föreställningen The snuff grinders.
Jag klappade i händerna en halvtimme i sträck, publiken gav dansarna allt och det var nästan läge att skrika och svimma. Streetdansare, capoeira och norska laus-dansare, dvs halling och improviserad solodans som finns i norsk folkdans. Mycket akro är det, och jag ryser vid tanken hur stor skaderisken är. Knän och ledband.....och dessa dansare gör akron som är för mig helt obegripliga. Det är bara män på scen. Och de dansar med en sån coolhet och skön stolthet, fjärran från överspända fåniga föreställningar typ Ladies Night. Vi var nog många tjejer i publiken som verkligen njöt att få uppleva all denna dans med så mycket manlighet i.





Dessutom fick vi se Ill Abilities Crew, samt Tommy Molitor. Underbara dansare som alla fyra gjort sina respektive handikapp till en tillgång i dansen. Fantastiskt bra! Stort artisteri, stående ovationer!



Ill Abilities från youtube:



Senare under kvällen fick jag lyssna och dansa till GUF på Stallet. Finfint! Tack!
Glad i hjärtat av så mycket dans!
Eva

Galan med dunder och brak

I fredags, 23 april, firade vi Folk- och Världsmusik Gala, prisgala, den första i Sverige. Det blev så härligt, stolt, glädjande och högtidligt, och helt och hållet av och med oss själva i branschen. RFoD och Rikskonserter stod som huvudarrangörer och en lång rad samarbetspartners (lista längst ner) har gjort alla typer av insatser som har gjort det hela möjligt att genomföra. Det var slutsålt och stora delar av vår genre var där. Som en jättestor fest dit många hade kommit. Det är inte så ofta så stora möten görs. och det var ingen ände på glädjen när stolta nominerade presenterades, och givetvis vinnarna så till sist. Att vara nominerad är stort i sig, och flera av vinnarna tackade i sina tal och påpekade just detta att de varit nominerade tillsammans med så starka namn i sin priskategori.

Årets grupp: New Tango Orquesta
Årets utgåva, 2 pristagare: Blunda och du ska få se, med Esbjörn Hazelius, samt boken Passion.
Årets artist: Sofia Karlsson
Årets arrangör: Selam
Årets traditionsbärare: Lena Willemark
Årets nykomling: Sousou och Maher Cissoko
Årets samspel: Nordic
Årets hederspris: Izzy Young

Det kändes väldigt bra att göra en fullödig prisgala där folk- och världsmusik är i centrum, istället för att vara åsidosatta som i Grammisgalan m fl andra galor.

Här är några bilder från fredagen.
Förväntansfull publik innan det drar igång.


Mellanakt Ellika och Solo.



De glada prisvinnarna.



När jag gick hem i Stockholms midnatt mötte jag Izzy Young som var på hemväg, med sin pris-statyett i en plastpåse. Vi pratade och han var väldigt väldigt glad för sitt hederspris. Och jag lika lycklig att det var han som fått det. Här står vi på trottoaren vid en tjusig väskaffär vid Stureplan.



Tack alla som varit med och gjort årets upplaga av Folk- och Världsmusikgala!

Arrangörer:
Riksförbundet för Folkmusik och Dans/Stallet och Rikskonserter



Partners:
Eric Sahlström Institutet, Folkmusikens Hus, Musikcentrum Väst, Svenska Folkdansringen, Svenskt visarkiv, Sveriges Radio P2 och Sveriges Spelmäns Riksförbund.

Mångkulturkonsulenten i Stockholm/Länsmusiken, Musik Gävleborg, Musik i Syd och Musik i Väst.

Malmö Folk och Mix musik i Malmö.

Galan genomförs med stöd av:
Kista Världsmusikfestival, Urkultfestivalen och norska Rikskonsertene.

Galan direktsänds i Sveriges Radio P2 och går också att lyssna på i efterhand på www.sr.se/p2


Eva Åström Rune, ordförande i RFoD

fredagen den 23:e april 2010

Galet roligt på Gala

En väska full med festblåsor, dans-skor, och dokument och remiss-svar om kulturpolitik. En salig blandning alltså.

Jag åker tåg nu mellan Göteborg och Stockholm, bakom mig sitter två indiska turister och spelar någon sorts Bollywoodmusik på en mobiltelefon.

Nu ska vi äntligen få fira folk- och världsmusikbranschen, i kvällens prisgala på Nybrokajen 11 i Stockholm. Direkt därefter tar RFoD förbundsstämma inklusive seminarier vid. Så det intensiva förberredelsearbetet har nått fram, nu får det hela rulla igång, bära eller brista!

Själv är jag lite förvirrad av allt på en gång, glad, trött, vår-utmattad, paradigmskifte i min egen drivkraft. Livets gåtor. Familj och arbete, att ha roligt och leva livet och inte bara ta sig igenom dag för dag. Jag har bestämt mig för att avsluta några saker som var för sig var väldigt bra saker men tillsammans blev för mycket. Och jag har nya planer som förmodligen kommer att bli det bästa jag har gjort. Ja, så medan mitt huvud är alldeles fullt av egna stora beslut så ska jag nu gå in i total gala-närvaro. Och kulturpolitik.

Allt är möjligt!

Se allt det fina som alla mina underbara med-vandrare i livet har skapat i musiken.

Shine!

Sen måste jag också tillägga att jag är motståndare till att sopa svårigheter under mattan i någon sorts positiva-tankar-livsfilosofi, typ om du bara tänkt positivt skulle bilen inte kört över dig.

Shine handlar om något helt annat. Det är att stråla för att varje människa kan stråla av sin underbara unika närvaro. Jag älskar de små underbara tingen. Fjärran från prestige. Fest och skönhet är underbart när alla får vara med.

Därför vill jag fira Folk- och Världsmusikgalan hela vägen från gräsrötterna upp till stjärnorna.

Kram,
Eva

torsdagen den 22:e april 2010

Vårens första hoj-tur


Hondan har lämnat vinteridet! Det blev en kort tur idag, och det var riiktigt roligt. På förmiddagen ville det sig inte, denna hoj kräver mycket kärlek för att starta. På eftermiddagen tyckte hojen att den fått stå i solen och njuta tillräckligt länge för att svara med en start. Lite stel i kroppen är man allt, efter det långa vinteruppehållet. Men det är skönt att äntligen ha kommit igång.

Kvällen ägnades sen åt att packa för en gala-helg i Stockhgolm. Folk- och världsmusikgalan. Vi hade ett telefonmöte för att planera det sista kring förbundsstämma och seminarier också.

Nu dags att vila. Försöka återhämta krafter och bli i form för en intensiv helg.

God natt!
Eva

Sveriges första Folk- och Världsmusikgala 23 april

Nu har vi i RFoD telefonmöte varje kväll för att få ihop alla trådar inför den första Folk- och Världsmusikgalan i Sverige. Imorgon kväll 23 april går det hela av stapel och den som inte fick biljetter till nybrokajen 11 i Stockholm kan njuta av musiken på P2 som direktsänder.
www.gala.se


Direkt efter Galan håller RFoD förbundsstämma, 24-25 april. Vi glädjer oss att träffa RFoDs medlemmar och få prata viktiga saker ihop på seminarier och i förhandlingar om hur RFoD bäst ska utvecklas framåt.


* Stallet självständigt
* Barn och Unga, här försöker RFoD samarbeta med många för att starta nytt studieförbund, Kulturens Bildningsverksamhet. Vi vill underlätta för unga arrangörer och har ett ungdomsprojekt där goda exempel lyfts fram. Unga folkkulturentreprenörer. Vi bevakar vad som händer med lärarutbildningen, vår f d styrelseledamot Pär Moberg har nyligen skrivit en omfattande rapport om folk- och världsmusik i hela skolområdet. Pär Mobergs rapport finns att ladda ner på Eric Sahlström Institutets hemsida. RFoD vill på alla sätt stödja barns tillgång till musik, barn i alla åldrar.
* Produktionsresurser. RFoD önskar att yrkesverksamma inom folk- och världsmusik ska få tillgång till produktionsresurser. T ex få arbeta fokuserat med tillgång till teknisk personal på Stallet och liknande genre-centra.
* Arrangörer. Behövs mer resurser samt öppning för fler arrangörer, det är mycket väl använda skattemedel enligt MAIS rapport.
* Informationsflöde. Om vi ser hur det fungerat med Rikskonserter hittills och jämför med andra nordiska länder så tror vi att branschorganisationer som RFoD kan ta en mer aktiv roll i att marknadsföra folk- och världsmusikartister utomlands. Detta görs i Norge och Finland med goda resultat. RFoD vill att information/marknadsföringsarbetet ses över och ansvarsfördelningen blir tydligare.


Här är info om våra seminarier och samtal som sker nu på lördag under RFoDs förbundsstämmo-helg i Stockholm:

SEMINARIER lördag 24 april
Södra Teatern, Kägelbanan
11.00 – Samtal och release – Unga folkkulturentreprenörer
Folk- och världsmusiken har många unga kulturentreprenörer. De verkar inom föreningar och som
fria obundna aktörer, som artister och arrangörer. Vilka är de? Vad gör de? Korta presentationer av
en ny generation som arbetar på nya sätt. Samtal om hur unga aktörer kan få plats för sina intressen i
kulturlivet.
Nybrokajen 11
11.00 – Nya musikverket – möjligheter och svårigheter – Samtal om hur förslagen om ny musikpolitik
påverkar folk- och världsmusiken i landet.
14.00 – Fler arrangemang – Hur stärka arrangörer av folk- och världsmusik
17.30 – Stockholms musikliv – Vad händer med Nybrokajen 11, Stallet och andra scener? Vilka blir
vinnare och vilka förlorar på en ny musikpolitik.

Varma hälsningar från Eva

onsdagen den 21:e april 2010

Music music

Lyssningstips:

Cd: KMH Folk. Nyutgiven från studenterna på min gamla skola, Kungliga Musikhögskolan i Stockholm. Jag är helt såld vid första lyssningen. De har gjort detta skivinspelningsprojekt under ledning av Jonas Knutsson.

Igår köpte jag Mikael Wiehes nya platta. Har inte hunnit lyssna men det ska bli spännande senare under dagen. Den ska vara lite mer avskalad, Mikael och en gitarr, men även medmusiker på några spår, Pelle Jernryd, Truls Ström, Lars Holm, Pontus Snibb, Almaz Yebio, Margareta Nilsson.

Och angående nya plattor. Idag görs slutmastringen av Gunnar Erikssons, Göteborgs Kammarkörs och min nya cd. Det har varit intensivt på slutet. Jag bävar som alltid när en platta ska släppas. Jo, det har varit storm. Inte så mycket kring denna nya platta, det har faktiskt gått jättebra med samarbetet kring slutproduktionen. Men iallafall, någongång varje år kommer vårstormar och stör den känsliga ekologin kring livet och att räcka till med allt.

Trädkramare


I måndags när jag var på Helsjöns Folkhögskola hände det något lustigt när det var förmiddagsfika. Plötsligt sa de andra: -"där är hon, där är hon!" Jag tittade ut och såg först ingen, men sen kikade denna tjäderhöna in genom fönsterrutan. Ungefär som om hon också ville ha kaffe.


Önskar er alla en underbar dag!
Eva

måndagen den 19:e april 2010

Träningsvärk efter Swingin Spring

Vår-känsla.

Dans-timmar i benen

Nu sitter jag på Helsjöns Folkhögskola, med fantastisk utsikt över bergskullar och sjön. Och har skön träningsvärk efter massor med timmar med dans i helgen. På eftermiddagen ska jag träffa deras musikstuderande. De ska få en översiktskurs i folkmusiken i Sverige. Vi ska sjunga en hel del olika exempel, och prata om hur det uppstod olika dialekter och stilar och hur det har utvecklats ända fram till nu. På fredag 23 april har vi ju Sveriges första Folk- och Världsmusikgala!

Nu i helgen som gick var var jag med på en stor dansträff, den årliga Swingin Spring. Drygt 300 dansare har haft kul och gått kurs och dansat på nätterna.

Om att föra och följa. Trust.

"Trust!" Lita på att han är där för dig. Det är något att öva sig på både i dansen och livet.
"He's busy being awesome." Vi hamnade i en roligt, och viktig diskussion och att ge varandra utrymme i dansen. Förare som faktiskt ger följarna utrymme att göra sitt "shine". Att dansa tillsammans, med kontakt. Att båda har utrymme att vara awesome. De förare som tillåter följarna att förgylla med sina variationer och ge dem tid till detta, dessa förare är alldeles extra uppskattade bland följarna.
"Business upstairs, party downstairs." Vad gäller detta uttryck? Jo, överkroppen är stilla och förblir relativt opåverkad av en massa kul som fötterna kan göra.
"Never give him 100 %, always keep 10 % to yourself." Sagt om att behålla egen balans, eget driv, föra-följa får inte bli överdrivet.

Det roliga med lindy är att det inte finns några regler, bara förslag.

Att bara röra sig till musik, att utveckla sin dans, att dansa sig riktigt trött, att glädja sig åt ett nytt steg eller en ny upptäckt inom dansen och se alla andra som strålar av lycka för att de lärt sig nåt som de vill kunna i dansen. Dans mellan kl 9.30-17. Och sen late night swing. Och tänkt, mitt vänstra knä som har och har haft sitt rehab har klarat allt detta! Endast vid tre tillfällen protest, t ex vid steg som innehåller kickar. Det verkar vara som en rekyl som musklerna ännu inte är starka nog att ta.
Söndag kl 17 var det avslutande te-dans. Hur mycket man än dansat både dag och natt så är det ofta denna te-dans som blir den allra mysigaste, alla är trötta, men på ett glad-trött sätt. Gentlemen and Gansters stod för musiken:


Idag är det sista möjligheten att lyssna igenom mixning och mastring av nya kör-cdn. Så jag jobbar fokuserat med det nu under förmiddagen. Har "lus-lyssnat" fram till och med spår 16 nu. Öronen har fått sin paus nu så det är dags att ta det sista med lyssningen.

Ha en riktigt skön dag!
Eva

Se vad silvertejp kan göra många underverk:

lördagen den 17:e april 2010

Beaconsfield Tasmania och fler gruvor

Klockan är 07.15 och jag ska åka till danskurs alldeles strax. Men jag hade detta nästan färdigt och postar iväg en ny gruv-blogg till er att ta del av en helt annorlunda värld.

Två gruvarbetare blev fast i en guldgruva i Tasmanien 2006, en olycka där flera andra gruvarbetare omkom. Dessa två går själv ut ur hissen som äntligen tagit dem upp igen. Media var på plats förstås, och deras närmaste.



I kolgruvor används ett litet fordon som transporterar gruvarbetarna ut i de långa orter där brytningen pågår. Mantrip/manbus going down tracks in coal mine.





Take a ride into a mine. I denna video som inte gick att bädda in kan man höra hur det knäpper och knastrar i skiktet av kol som ger vika under tyngden av berglager ovanför.

http://www.youtube.com/watch?v=Bk-jrbCi7Sc&feature=related

Och så till sist ytterligare en hemmagjord video som hyllar dem som tar riskerna i USA's och varför inte alla riskfyllda kolgruvor världen över. Denna gång verkar det vara en gruvarbetare själv som satt samman videons bildspel med sina egna foton på sig och arbetskamrater.
Bluegrasslåt Miner Prayer

http://www.youtube.com/watch?v=0OsnTRKuVvQ&feature=related



Eva

fredagen den 16:e april 2010

Swingin Spring har börjat!


Nu tänder vi ljuset i festlokalen Möllan. Och jag riggade PA för kvällens orkester.

Mobile Mama Jazz Band lirade så det var omöjligt att sitta still.



Och ca 300 dansare från när och fjärran ska dansa hela helgen nu. Roligt att WCJ ordnat Swingin Spring i Göteborg igen efter ett uppehålls-år.



Nu ska jag vila. Kanske kanske är det mc-väder och min hoj vill starta imorgon. Premiärtur isåfall.

Eva

Vitsippsdalen

13 april. V och jag i vitsippsdalen.



Vi tog en eftermiddag fri, min dotter och jag. På väg till bussen kom hon på att hon ville visa mig vitsippsdalen. Ja, så klart vi ska gå dit! Vilken dag, vilken ljuvlig vårdag. Inte ett löv på träden som fortfarande står i startblocken att rusa iväg. På marken börjar grönskan komma. Och vitsippor, massor av knoppar, några tidiga utslagna blommor. Trädens stammar kastar långa skuggor över den bruna marken, solen strilar in.




Önskar er en skön dag!
Eva

tisdagen den 13:e april 2010

King Coal i West Virginia

Nu är detta ett inlägg som innehåller både och, något av ekonomiska kalkyler kring ggruvor, säkerhet, mänsklig insats, och så den helt hjärtegripande mänskliga biten med de drabbade familjerna. Det är så klart svårt att höra och se. Men för alla er som vågar, ta gärna en titt på youtube-klippen. Jag tänker på ett citat jag såg: "Konsten är att se världens lidande, och samtidigt behålla glädjen." Jag vill inte vara en glädjedödare en solig vårdag som denna, men detta är ett ämne som engagerar mig mycket.


Två mycket intressanta artiklar. Tack David för tipset!

Ralph Nader skriver: http://www.counterpunch.org/nader04122010.html

Alan Farago skriver: http://www.counterpunch.org/farago04092010.html

Här är en av gruvarbetarna i Montcoal som tydligen inte har någon medvetenhet om säkerhet och möjligheterna att förbättra villkoren för gruvarbetare.



Interviewer: Do you feel Massey is a safe operator? Kevin answers: They treat me allright....

President Obama läser upp ett brev från en av de omkomna gruvarbetarna:



Mountain top removal.



Och ett bildspel som är en tribute till gruvarbetare i West Virginia. Med fin stämsång av unga tjejer.

måndagen den 12:e april 2010

On the sunny side of the street


sett vitsippor. check

varit på kontoret på Oceanen. check

promenerat på soliga gator i majorna. check

skapat musik med Mats och Mikael. check

telefonmöte med RFoD under spårvagnsresa. check

sett tussilago. check

steker pannkakor och bloggar samtidigt. check

simultankapacitet.....

är glad åt solen och våren. check

sticker snart till Boogie Woogie dans.

söndagen den 11:e april 2010

Livet från den ljusa sidan

En lång innehållsrik lördag i Stockholm. Och en lång och lite babblig blogg denna gång. Det blir nog lätt så när man sitter och är lite musik- och dansbakis sen igår. Jag hatar att sova på tåg så jag skriver hellre. En kaffe från bistron gjorde också att hjärnan vaknade till. Och orden fick helt plötsligt ett väldigt flöde, var kom det ifrån?

Jag skulle få en god placering i tävlingen "Hur mycket program kan man klämma in på en lördag?". Jag började vid lunchtid med en träff i Nätverket för folklig sång, på KMH. Susanne Rosenberg hade bjudit in nätverket att få möta KMH's sätt att jobba med folklig sång i utbildningarna till musiker och musiklärare. Det är väldigt intressant att se hur denna folkmusikinstitution har utvecklats så framgångsrikt. Det var här jag utbildade mig mellan åren 1992-95, och mycket har hänt sedan dess. Det var bra redan då, men förstås mycket mindre i sin omfattning. Idag är den fantastiska summan av 100 lärare knutna till folkmusikinstitutionen, en del jobbar kanske bara 5-10 timmar per år, andra är anställda på hel- eller deltid.

Efter lunch skulle Susanne Rosenberg, Gunnel Mauritzson, Emma Björling, Josefin Peters och jag hålla i varsin liten workshop i flerstämmig folklig sång på gehör. Jag valde en gruvarbetarsång jag skrivit texten till själv, men som utgår från en känd folksång. Därför kunde vi snabbt börja experimentera flerstämmigt utan att använda noter. Jag är nu inne i den musik-värld som Gunnar Eriksson invigt mig i, så jag valde att lära ut en rad olika kanon-tekniker. Kvart-kanon, proportionskanon, polymetrik, kaos-kanon med acceleration. Osv.
Nätverket diskuterade möjligheterna att vara yrkesverksam som folksångare/sångerska och jag berättade en del om RFoDs kulturpolitiska arbete. Om uppvaktningen av generaldirektören på Kulturrådet, om regionaliseringsprocessen och nedläggningen av Rikskonserter. Vad kommer att hända framöver med ansvaret att marknadsföra de artister som jobbar i vår genre? Vi behöver jobba mer fokuserat och effektivt med att utvidga arbetsmarknaden för de artister i vår bransch som just nu skapar en våg av nyskapande kreativ konstnärlig musik.

Efter en lyckad nätverksträff svidade jag snabbt om för en lååång ute-kväll. Om man är en upptagen yrkeskvinna får sånt inte ta lång tid. 5 minuter att byta klänning och packa ner dans-skor och fest-skor. Klart!

Kvällen i Stockholms nöjesliv började på Stadsteatern med en mycket speciell upplevelse. Min bonusdotter Anna gör en stor roll i pjäsen Kontrakt med Gud. Jag skulle nu se denna för första gången. Klart att det är extra roligt och spännande att få uppleva det. Jag har ju kännt Anna sen hon var 5 år. Nu är hon redan vuxen och gör en strålande karriär som skådespelerska. Det är fantastiskt! Hon gjorde en jättefin tolkning av sin rollfigur Sandra.

Min nära kära vän Helen och jag var helhjärtade kulturtanter och teaterkonsumenter.
Vi gick vidare från Stadsteatern och tog ett glas rött på Rubys Grill, en mysig krog i Gamla Stan. En hel del skratt och fnitter om livets allvarligaste frågor. Tack tack tack för att jag har såna vänner!
Eftersom jag är gravt beroende av lindy hop så drog jag vidare till Chicago. Levande musik och skön stämning. Ganska lugn kväll på Chicago dock. På onsdagarna kan det vara mycket mer folk, nu ca 100 pers. På bilden här har bandet just gått av scen och det ser lite glesare ut än var det faktiskt var.
Med tanke på min ledbandsskada så tar jag det lite lugnt fortfarande. Några danser på raken, sedan vila. Här sitter jag i Chicagos snygga soffa med en fruktdrink.
Mycket trevligt att råka på goda vännen Johannes som följt med i gruvsång-racet och kommit och lyssnat på konsert förra sommaren. Vid midnatt spelade en DJ blues, kul att prova på med dags ändå att dra vidare.

På KMH var det nog full fart tänkte jag. Bäst att kolla läget på LÅT-festen där, och det fanns möjlighet att få återse vännen Annika från tiden med Rosenbergs Sjua. Tyvärr kom jag för sent och missade den chansen, attans osis, jag skulle hållit bättre koll på klockan. LÅT var ändå inne i ett skede där de flesta försjunkit med sina fioler i jam. Det är inte riktigt min grej att gå omkring mellan öar av musiker som kommit in i jam-trans. Jo, det kan vara väldigt mysigt på spelmansstämmor, men det funkar inte riktigt när man kommer alldeles för sent till en fest och inte har kommit in i det från början. Det bästa var att återse flera gamla vänner, spelkompisar, studiekamrater, fd elever till mig.

Livet från den ljusa sidan, en ny dag är här, och vi ska dricka kaffe i skogen när jag kommer hem!
Eva

lördagen den 10:e april 2010

Tåget mitt andra hem?


En strålande solig morgon i Göteborg. Jag har läst tidningen och ätit frukost på centralen i Gbg. Morgonen är vacker, människorna är vackra.

Krokusarna sträcker sig som paraboler mot solen.

Nu gungar X2000 fram över västgötaslätten och jag skulle kunna försöka sova och ta igen lite sömn. Men det finns så mycket spännande som jag vill göra. Jag summerar tankarna efter gårdagens sångmöte i Skövde och vill dela med mig av en trailer för dokumentär om Sacred Harp, sångstilen som finns kring flerstämmiga acapella psalmer på den amerikanska landsbygden. Tidig musik som överlevt utanför institutionerna. Den sjungs ofta med mycket kraft, de som upplevt detta säger att det är som att möta en vägg av ljud, en vägg av sång.



Under gårdagens kurs i Skövde lärde jag ut en av mina favoriter ur Sacred Harp:
Now shall my inward joys arise
and burst into a song.
Allmighty love inspires my heart
and pleasure tunes my tounge.

Idag ska jag lära ut gruvarbetarsånger. Den tunga industrins folkmusik. I mitt bakhuvud hör jag alla möjliga olika röster som jag funnit på youtube kring de senaste kolgruveolyckorna i USA och i Kina. Den av lycka gråtande räddningsarbetaren som upprepar. -" det var inte förgäves, det var inte förgäves. En annan räddningsarbetare som berättar om hur det var att vara först på plats och finna de instängda efter mer än en veckas räddningsarbete, hur de såg små ljuspunkter från de försvunna som signalerade. Jag hör också hur beslutsfattare lirkar med vackra ord men egentligen inte tar på sig ansvaret att ekonomisk vinning faktiskt går före människors säkerhet och liv. Upper Big Bransch Mine i Montcoal, Massey Energy, West Virginia, har under det senaste året haft 641 anmälningar om brist i säkerhet och mindre olyckshändelser. 29 gruvarbetare miste livet i en explosion för en dryg vecka sedan i deras gruva. En intervju med en av deras gruvarbetare är en intressant inblick i hur lite medvetenhet och utbildning i säkerhetsfrågor som gruvarbetarna själva har. Eller så har det skickat fram en gruvarbetare som inte tillåts säga något som skulle skada företagets rykte. Här är en sång av en förmodad gruvarbetare i West Virginia som kämpar för att staten West Va ska behålla sina jobb inom gruvindustrin. En mycket stolt sång.

Jeff Furrow from West Virginia sings about coal mining:
Where's your pride?


Alla dessa olika röster. Det är så intressant, så intressant. hur vi människor kan hantera de existensiella frågorna kring liv och död och arbete, om jobb och välfärd. Om det självklara att vi ska konsumera elektricitet. Om hjälteinsatser. Om familjefäder som ger sitt liv för att försörja sin familj. Om vanliga människor. ja, det är så intressant, jag tröttnar aldrig på att försöka kartlägga detta.

Sköt om er denna vackra vårdag!
Eva

fredagen den 9:e april 2010

Blommigt eller prickigt för fest?

Ikväll är det ompackning som gäller. Jag kom just hem från en heldag i Skövde där jag var kursledare tillsammans med Gunnar Eriksson. Våra fina kursdeltagare var alla kyrkomusiker och körledare, som nu fick sjunga Gunnars arrangemang och ta del av folksång-coachning av mig.

Imorgon bär det av till Stockholm. Jag packar väskan med nya noter och sångarrangemang, jag ska vara inspiratör på Kungliga Musikhögskolan. De ska få sjunga gruvarbetarsånger. Sen ska jag få se min bonusdotter Anna spela teater på Stadsteatern. Det ska bli så roligt! Och efter det blir det dans. Hur många dansskor ska jag ta med? Först dans på KMH, och deras vårfest LÅT. Sen fortsätter jag till Chicago, lördags-swingdans, nattsudd och galej. I min nya klänning från Kapp Ahl Vintage. Den här gången hängde jag lite på låset, kollektionen släpptes idag och jag passade på i Skövde efter arbetsdagens slut. Jag hade väldigt svårt att välja bland tre klänningar, så det blev två.....och det kändes fint att få blomma ut till ett så facilt pris.
321331

324384

Nu ska här dansas i nya klänningar!
Måste packa vidare nu, och hinna få en stunds vila.
Varma vårhälsningar från Eva

torsdagen den 8:e april 2010

Igår kväll under hemresan från Stockholm var jag så trött att jag knappt kunde hålla ögonen öppna.



Samma idag, ögonen känns inte riktigt vakna.
Smågrått och regnigt väder. Någonstans bakom mina ögon bor tårarna. Wangjialing-gruvan, räddningsarbetarnas glädjetårar. Och sorgetårar. Sorg över världens energiproblem, att vi måste än idag skaffa fram kol till varje pris.

Som tur var hade jag ett roligt möte på Konstepidemien. Möta en av de bästa berättarna och musikerna i Göteborg, Ola Karlberg. Jag har såå fina minnen från föreställningar jag sett honom göra på Falu Folkmusikfestival.


Vi satt på det vackra fiket på Epidemien. Bara den miljön gör att
mina livsandar återvänder.

Vi som är här,
så långt bort
från verkligheten för de kinesiska kolgruvearbetarna.
Vi som kan sitta och dricka grönt te i Göteborgs vackraste kafé,
på Epidemien.


Öppna ögonen
för detta.


Jag vill ta vara på allt det
vackra jag ser
runt omkring mig.



Det finns gruvarbetarsånger från norra Norge har jag lärt mig idag. Jag har gjort research och fick prata med Agge Theander. Han hade koll!! Det var bra nyheter, jag visste att det skulle finnas nåt.
Och inte bara det. Jag har i min stora trötthet försökt pigga upp mig med Emmaus, Röda Korset, och Stadsmissionens second hand i Alelyckan.
Några loppisfynd kan förgylla den tröttaste dag.
Sild er godt.


Jag har försökt komma fram till det viktigaste, och orden försöker komma fram ur min kropp. Kanske tröttheten gör att jag inte orkar kämpa emot. Varken inta försvar eller fly. Bara sakta och stilla leta sig fram igen till ett fint möte.

Våra fina tuplaner som åldras med fantastisk skönhet.

En ensam boogie woogie i köket på kvällen.


Krafterna definitivt på framgång igen.
En dans i min nya hatt som jag fann på Stadsmissionen, en hatt från Italien. Vi lyssnade på Mike Sanchez.





Hej!
Kaffe och youtube till frukost.
Räddningsarbetet i Kina pågår fortfarande, och jag letar nu efter nyheter om att fler gruvarbetare kunnat räddas. Det är fantastiskt att höra om de som överlevt. Och det finns tecken på liv bland de instängda fortfarande. Här är ytterligare ett klipp där det är så underbart att se hur den evakuerade gruvarbetaren vinkar och hur räddningsarbetare håller hans händer sen.
Jag har mitt djupaste medkännande med dessa gruvarbetare och deras familjer. Varför detta griper tag i mig mer och mer för varje år vet jag inte, kanske det kommer sig av att ha växt upp i en gruvstad, Falun.



Kram, Eva

RFoD i dialog med Kulturrådet


Ett viktigt möte med Kulturrådet avklarat idag. För RFoDs utveckling och framtid. Irene Ala-Jukuri och jag, två från styrelsen i RFoD fick tillgång att låna Kennet Johanssons öron för att vi skulle ge vår bild av folk- och världsmusik-genrens utvecklingmöjligheter. Kennet Johansson är generaldirektör för Kulturrådet. Förutom Kennet så deltog även Benny Marcel, avdelsningschef för konst och kultur, och Luciana Marques, handläggare för tonsättare, musikarrangörer och fria musikgrupper.
Här sitter vi, Irene och jag, och slappnar av efter mötet i Kulturrådets ljusa vita lounge.


Det är mycket förmånligt att få träffa chefen för Kulturrådet, han är en mycket upptagen person. Särskilt i dessa tider då kulturlivet står i en större omstöpning. Han är så upptagen att vårt möte kortades ner från 60 till 40 minuter. Då är det bra att vara van vid improvisation, att fånga bollen snabbt och vara effektiv. Något som jag gillar.

Det är just med anledning av omvälvningarna i kulturlivet som vi i RFoD bett att få tid för en träff. Vi vill värna och slå vakt om genren i stort, proffs, amatörer, arrangörer, och skissa upp i stora drag vad RFoD gör för insatser idag. Och så hade vi tre huvudpunkter med oss där vi just nu behöver en tät dialog med Kulturrådet och flera andra aktörer.

* Stallets framtid på Nybrokajen. Vad händer efter att Rikskonserter läggs ned? RFoD är glada för att kulturutredningen skrivit att RFoD bör ta över Stallet och driva det självständigt.

* Folk- och Världsmusikgalans framtid. Vi vill säkra dess fortlevnad efter att Rikskonserter läggs ned. Galan är det bästa vi kan göra för att visa spets och bredd i genren, den fina konstnärliga utveckling vi lever i nu.

* Mångkultur. Det pratas ofta om mångkultur, och lite görs. RFoD kan och vill öka sin insats och erbjuda artister med annan bakgrund än den nordiska ett stöd att etablera sig i branschen.

Kennet, Benny och Luciana var imponerade av allt som RFoD gör, och Irene och jag gjorde en bra presentation som gav mycket plats åt det positiva. Det här gör RFoD, det kan vi, vi har kompetens på området, vi har nätverken. Men vi fick också tillfälle att belysa orättvisorna, hur det fria musiklivet får nöja sig med smulor jämfört med de stora institutionernas resurser. RFoDs alla medlemsarrangörer runt om i landet delar på ett årligt arrangörsbidrag som är lika med Kungliga Operans kostnader för en enda dag. Alla artister som gått musikerutbildning på landets högskolor har inte produktionsstöd/produktionsresurser på någon institution i landet, det saknas mycket i infrastrukturen i vår bransch. På RFoDs kansli gör personalen långt mer än de ska och vi i styrelsen är oroliga för deras hälsa på grund av hög arbetsbelastning.


RFoD gör så många olika projekt som alla förtjänar att presenteras ingående, men jag får stoppa här. Det skulle bli ett oändligt långt blogg-inlägg. Men för den som vill så finns det mesta att finna på www.rfod.se
Och kom och delta i Gala och Förbundsstämma, 23-25 april! Där händer det! Prisgala, konsert, dans, seminarier, RFoDs förbundsstämma. Så oavsett om man helt enkelt vill festa loss med folk- och världsmusikbranschen, eller fördjupa sig i nya kulturpolitiken, så har man all anledning att dyka upp.

onsdagen den 7:e april 2010


Ett viktigt möte med Kulturrådet avklarat idag. För RFoDs utveckling och framtid. Irene Ala-Jukuri och jag, två från styrelsen i RFoD fick tillgång att låna Kennet Johanssons öron för att vi skulle ge vår bild av folk- och världsmusik-genrens utvecklingmöjligheter. Kennet Johansson är generaldirektör för Kulturrådet. Förutom Kennet så deltog även Benny Marcel, avdelsningschef för konst och kultur, och Luciana Marques, handläggare för tonsättare, musikarrangörer och fria musikgrupper.
Här sitter vi, Irene och jag, och slappnar av efter mötet i Kulturrådets ljusa vita lounge.


Det är mycket förmånligt att få träffa chefen för Kulturrådet, han är en mycket upptagen person. Särskilt i dessa tider då kulturlivet står i en större omstöpning. Han är så upptagen att vårt möte kortades ner från 60 till 40 minuter. Då är det bra att vara van vid improvisation, att fånga bollen snabbt och vara effektiv. Något som jag gillar.

Det är just med anledning av omvälvningarna i kulturlivet som vi i RFoD bett att få tid för en träff. Vi vill värna och slå vakt om genren i stort, proffs, amatörer, arrangörer, och skissa upp i stora drag vad RFoD gör för insatser idag. Och så hade vi tre huvudpunkter med oss där vi just nu behöver en tät dialog med Kulturrådet och flera andra aktörer.

* Stallets framtid på Nybrokajen. Vad händer efter att Rikskonserter läggs ned? RFoD är glada för att kulturutredningen skrivit att RFoD bör ta över Stallet och driva det självständigt.

* Folk- och Världsmusikgalans framtid. Vi vill säkra dess fortlevnad efter att Rikskonserter läggs ned. Galan är det bästa vi kan göra för att visa spets och bredd i genren, den fina konstnärliga utveckling vi lever i nu.

* Mångkultur. Det pratas ofta om mångkultur, och lite görs. RFoD kan och vill öka sin insats och erbjuda artister med annan bakgrund än den nordiska ett stöd att etablera sig i branschen.

Kennet, Benny och Luciana var imponerade av allt som RFoD gör, och Irene och jag gjorde en bra presentation som gav mycket plats åt det positiva. Det här gör RFoD, det kan vi, vi har kompetens på området, vi har nätverken. Men vi fick också tillfälle att belysa orättvisorna, hur det fria musiklivet får nöja sig med smulor jämfört med de stora institutionernas resurser. RFoDs alla medlemsarrangörer runt om i landet delar på ett årligt arrangörsbidrag som är lika med Kungliga Operans kostnader för en enda dag. Alla artister som gått musikerutbildning på landets högskolor har inte produktionsstöd/produktionsresurser på någon institution i landet, det saknas mycket i infrastrukturen i vår bransch. På RFoDs kansli gör personalen långt mer än de ska och vi i styrelsen är oroliga för deras hälsa på grund av hög arbetsbelastning.

RFoD gör så många olika projekt som alla förtjänar att presenteras ingående, men jag får stoppa här. Det skulle bli ett oändligt långt blogg-inlägg. Men för den som vill så finns det mesta att finna på www.rfod.se
Och kom och delta i Gala och Förbundsstämma, 23-25 april! Där händer det! Prisgala, konsert, dans, seminarier, RFoDs förbundsstämma. Så oavsett om man helt enkelt vill festa loss med folk- och världsmusikbranschen, eller fördjupa sig i nya kulturpolitiken, så har man all anledning att dyka upp.

tisdagen den 6:e april 2010

Pepp inför möte med KUR

Jag älskar tulpaner. Här på Forum igår.

Härligt trött i benen efter gårdagens dans har jag gått till jobbet en ny dag.

Ja, här sitter jag på Oceanen och förbereder morgondagen. Ett mycket viktigt möte på Kulturrådet i Stockholm. Så jag ägnar mest tid åt allehanda RFoD-dokument och förbereder mig mentalt på att föra genrens talan, både proffs, arrangörer och amatörer. Bl a högläser jag vissa delar av dokument som om det vore förberedelse för konsert. På eftermiddagen ska jag ta en peppnings-kaffe med min gode vän och kollega Mikael Godée. Han har enormt bra inblick i det fria musiklivet. Och det är bra att bolla perspektiv inför ett riktigt bra möte imorgon på KUR. Positiva perspektiv i en spännande bransch som brottas med många svåra frågor kring mångfald och jämlikhet i musiklivet. Alla vill ha konstnärlig utveckling och blomstrande kulturliv på alla plan, men hur når vi dit?



Morgonens bästa:
Vilken glädje att läsa om mirakelräddade gruvarbetare i kinesisk kolgruva! Metro nyheter denna morgon. Den statlige säkerhetschefen Luo Lin sade till Kinas stats-tv CCTV att två mirakel ägt rum: -" Det första är att dessa instängda människor har klarat åtta dagar och nätter - det är ett livets mirakel. För det andra har vår räddningsplan fungerat - det är ett mirakel i Kinas sök- och räddningshistoria.


Ett klipp från Canadensisk tv 1958. Mirakelräddade gruvarbetare i Springhill, Nova Scotia.

http://archives.cbc.ca/economy_business/natural_resources/topics/111/

Detta klipp betyder mycket för mig. Hoppet. Att de instängda aldrig förlorade hoppet. De trodde att någon skulle hinna fram till dem. I Springhill var brytningsnivån 3900 meter under jord.

Önskar er alla en bra dag. Nu återgår jag till dokumenten.
Eva

måndagen den 5:e april 2010

Med uggla och memma


Hej!

Man ska inte göra det för lätt för sig om man ska dricka en kopp kaffe. Vi gick 20 minuter rakt ut i skogen med våra vänner för att dricka kaffe igår. Det märkliga är att man på denna korta promenad kommer till platser som känns så avlägsna och exklusiva. Vättlefjälls naturreservat. Efter en brant backe kommer man upp på en platå med uråldriga knotiga tallar, stup och myrmark.
Nästan som i Fjällen. Men detta är bara skenbart. När vi dukat upp vår picnic kunde vi klart och tydligt höra hur någon ivrig människa körde cross i närheten. Det gör inget, det är fint ändå. Kaffet smakar så gott när man är ute. R's fantastiska valnötsbröd med prästost på. De finaste vännerna i en liten klunga nära, nära en. Kanske är det något i ens reptilhjärna som säger att så här ska det vara. En bit mat ute i naturen. I synnerhet kaffet. Kaffet måste våra förfäder känt en extra stor glädje inför.

Vi hade nattsudd igår i sällskap av en liten uggla som hoade i skogsbrynet. Jag blir lycklig varje gång jag hör en uggla. Det var den som säger Ho-o (paus) ho-ho-ho-hoo. Vi gick ut på balkongen och lyssnade lyckliga, fast det regnade. Vi gick in igen och lyssnade på musik, pratade om stora saker. Tack för att vi har såna vänner!
Och så åt vi memma, den finska påsk-desserten. En brödaktig maltsmakande pudding, lite svår att definiera. Med kaffegrädde och lite strösocker. Denna tradition kommer från R's finlandssvenska släkt. Jag gillar memma. Det skulle till och med passa bra med en liten bit memma till frukost nu.



Det är mysigt att vara först upp, de andra sover. Att vara ensam i köket och det regnar utanför.

Jag ser fram emot denna dag. Det blir en händelserik dag, absolut. Hoppas jag kommer att klara det.
Ljudtekniker Håkan och jag ska prata mixning och mastring av kommande cdn.
Irene och jag ska förbereda vårt möte med Kulturrådet. På en timme ska vi klara att skissa upp hela dagsläget i folk- och världsmusikbranschen och få dem att förstå den enorma utveckling som skett under lång tid, och hur det ska bli härnäst nu när hela kulturlivet stöps om.
Det är som examensprov för mig i RFoD-kunskap.
Och ikväll ska jag dansa. Det är en riktig magnet för mig, en belöning efter en lång dags fokuserat arbete. När jag dansar svävar jag. Släpper allt det där som bor i min ryggsäck. usch, jag har en alldeles för tung ryggsäck. Men dansen är den bästa hjälp jag kan få. Skulle tro det är snudd på rent medicinsk hjälp, dansen. Som en löpare som inte kan vara utan kicken av att springa. Jo, nog är jag djupt inne i beroendet. Tur att det är lindy hop och inte nåt annat jag är beroende av.

söndagen den 4:e april 2010

Livet är för kort för att inte unna sig en fest

Hej nya dag,

välkommen sol!

Natten gav inte vila fastän jag drömde mycket.

Vi ska måla påskägg idag av urblåsta ägg. Och gå i skogen och ta med kaffetermos. Några av våra vänner kommer hit och det är härligt att vara tillsammans med dem. Hoppas vi ska spisa musik och nattsudda.
ja, det ska vi.
Jag tror jag ska sätta igång och röja lite. Lyssna på senaste mastrade versionen av Gunnar Erikssons, Kammarkören och min cd som Naxos ska ge ut. Det är i slutfasen nu, att avgöra mixning på en sista låt, samt avgöra mastring på hela cdn.

Det är en glädje att vara med människor även då jag känner att jag är ganska omöjlig att vara med. Jo, det är jag tacksam för.


Kram från
Eva

lördagen den 3:e april 2010

påskkärringar, vårblommor och Baron Bosse


Glad påsk till er alla!

Solen lyser idag över Angered.

Över bergena blå
Över påskkärringar små

Och våra hjärtan längtar efter solen och värmen.
Glöm nu inte att öppna fönstret mot solen. Solen lyser och vi måste själva öppna.

V tycker att påsken är lika rolig som julen. Nästan.
Jag har lyssnat när 8-åringarna sitter i köket och ritar påskkort, ivrigt, lyssnande på Melodifestivalen-låtar. Det är glädje.



Vi läser Baron Bosse.
Underbara sekvenser om när hippien Viggo ska ordna Nollberga popfestival, och möter Baron Bosse som just återvänt efter en omstyling av sin egotrippade personlighet.

Viggo Filtner: -"Viggo heter jag, föredrar du att kramas eller skaka hand?"
Baron Bosse: -"Space Boy heter jag."
Viggo: -"Råmaxat namn asså polarn."
Baron Bosse -"Jag fick det i kålrotsdalen."
Viggo: -"Jag hajade att det var nåt kosmiskt med dej från början. Och vad pysslar du med?"
BB: -" Efter att ha fått total insikt och efter att ha smakat den onda saften, börjar nåt att formuleras inom mej"
Viggo:-" Du är en cool snubbe"

fredagen den 2:e april 2010

Tredje cittran




Nummer tre och nummer två av mina cittror. Tvåan, den svarta med blommor, är liten och lätt att ta med på turné. Ljus klang, inga bastoner.

Här är en länk där man ser hur Tredje cittran ska spelas.

http://www.youtube.com/watch?v=lZZHq2JSnnE

Anton Karas live, spelar filmmusiken till Tredje mannen, film från 1950. Det ser onekligen avancerat ut att spela. Men det ska bli såå roligt att sätta igång och stämma upp min nya cittra. Tre stämnycklar låg med, bådar det gott eller inte? Som vanligt ska jag nog stämma om den lite som jag tycker. Strängarna är ändå ganska risiga och man får vara varsam i början med ett instrument som kanske legat i sitt Futteral under lång lång tid. Efter några veckors enträget stämmande brukar det börja stabilisera sig, då börjar instrumentet tala igen. Viss oro har jag ändå att det är som med min första cittra, bas-strängar som helt enkelt gett upp. Och i Sverige tillverkas inte längre cittra-strängar av alla längder. Det är inte som på gitarr, utan cittrans strängar är spunna och utformade i en viss längd.

Jag ska söka strängar i USA i sommar. Där finns allt.

Om cittran ska hållas klang-ren ska den tydligen förvaras i sitt Futteral och den man ska torka bort Fingerschweiss från fingrarna. Jag läser inte tyska så bra, det finns fler tips här på instruktionerna i lådan.